Ring Broman för protokoll

Klockan 11 presenteras vår nya regering

2011-09-29T10:49:00.000+02:00

REGERINGSOMBILDNING. Fredrik Reinfeldt har kallat till presskonferens kl 11 för att presentera de nya namnen i regeringen. Ryktena har duggat tätt den senaste tiden, både kring vilka de nya C-statsråden blir men också huruvida ombildningen ska vara begränsad till Centerpartiets lag eller om även vissa Moderater eller andra får stryka på foten.

Min kvalificerade gissning är att det inte kommer att bli någon större turbulens; det kommer bara att handla om nya C-statsråd och det kommer inte att bli några större överaskningar. Jag har självfallet mina egna gissningar och önskemål på området, men de behåller jag för mig själv. På så sätt kan jag ju alltid hävda att jag hela tiden kände på mig hur det skulle gå ;)

Om 15 minuter kommer i alla fall jag sitta bänkad framför TV:n med smågodis och centervimplar. Och det är med stor spänning jag ser fram mot detta, för idag tas ännu ett viktigt steg mot förnyelsen av Sverige.

----
Media: DN, SvD, AB, SR
----
Bloggat: Peter Andersson (S)

Annie är vår drottning, men Mattias är kung

2011-09-23T17:54:00.001+02:00

PARTISTÄMMAN. Dagens stjärna är naturligtvis tvivelsutan Annie Lööf. Men strax före valet av Annie till partiordförande stegade mannen upp på scenen, som genom sitt anförande kvalade sig in på positionen tätt bakom Annie i dagens stjärnlista.

Västerbottningen och centerbloggaren Mattias Larssons anförande är redan en klassiker. Med lika portioner hjärta och humor skapade Mattias den perfekta inramningen för partiledarvalet. Och Mattias huvudbudskap är verkligen viktigt: Valet av Annie är precis den vitamininjektion och den solida bas som partiledare som partiet behöver; men uppdraget att utveckla Centerpartiet och vinna väljarnas förtroende är långt ifrån hennes allena. För att uppnå våra mål och driva förnyelsen och frihetskampen i Sverige krävs det att hela rörelsen arbetar tillsammans. Annars går det inte.

Hela Mattias anförande kan du se på svt-forum - det börjar 2:12 in i klippet.

Men avslutningsvis måste jag bara fråga dig Mattias - annars kommer jag ligga sömnlös inatt - Vem var egentligen oxfilén, vem var det vegetariska alternativet, och vem var hamburgaren?

Hanna Wagenius.

2011-09-23T16:53:00.001+02:00

CUF. Centerpartiet har som bekant fått en ny partiledare. Men även CUF har nyligen fått en ny ordförande. Hon heter Hanna Wagenius och inledningstalade igår på Centerstämman.

Hennes tal satte verkligen ribban högt. Ett ideologiskt linjetal som manade till eftertänksamhet kring vad staten kan och bör göra och där värdeorden frihet, egenmakt, och företagande var snyggt förpackade genom hela talet. Stycket om den tappade gröna tråden - rätten till integritet och privatliv - gav hopp för framtiden för oss som vet att vi har rätt.

Hela Hannas tal går att se på svt-play. Slå upp en liberty ale, koppla upp dig med en icke spårbar ip-adress, och njut av de kloka ord som Hanna har att säga.

---
Bloggat:Lake

Med Annie mot framtiden

2011-09-23T09:41:00.001+02:00

PARTISTÄMMAN. För bara ett par minuter sedan valdes Annie Lööf till Centerpartiets nya partiordförande. Hon valdes med ett ofantligt stort stöd efter en unikt öppen process i konkurrens med två mycket dugliga motkandidater, och hon valdes mot bakgrund av tydlig vision för Centerpartiet och Sverige.

Idag, vågar jag påstå, lade vi grunden för en ny era för Centerpartiet och Sverige. Ett tydligt och självsäkert Centerparti är garanten för en ny frihetsrevolution; ett välbehövligt värderingsskifte där människor sätts framför system och som lägger grunden för företagande och tillväxt. Annie har egenskaperna som krävs för att kunna leda denna revolution.

Idag börjar resan mot framtiden.

----
Media:AB, AB2, DN, DN2, Exp, SvD, SvT, SR, SSD, GP,
---
Posted using BlogPress from my iPad

Systemets hemkört lämnar en besk eftersmak

2011-09-21T17:12:00.000+02:00

ALKOHOLMONOPOLET. SvD toppar just nu med en debattartikel av Per Ankersjö, där Per ryter ifrån rejält mot Carl B Hamilton och Systembolagets VD Magdalena Gergers förslag att systembolaget ska börja med hemkörning:

"Förslaget är en medveten och illa dold strategi från en handfull konservativa förmyndare att tränga undan den lilla tillstymmelse till konkurrens som redan idag finns i form av privatimport via internet. Monopolkramarna kan inte stoppa verksamheten med lagens hjälp, så då försöker de istället att slå ut sina konkurrenter på den ”fria” marknaden."

Som om man inte ogillade monopolet nog innan.

----
Uppdaterad 29/9: Ännu en Folkpartist, Barbro Westerholm, har nu gett sig in i debatten om monopolets marknadsexmansion, och ännu en gång lyckas Per Ankersjö tämligen dräpande belysa dubbellogiken och moralhycklerin i monopolkramarnas argumentation.
Läs också Helen Törnqvist och Allt om Öl.
----
Media: SvT, SvD, TV4

Tema sprit

2011-09-16T17:05:00.003+02:00

SPRIT. Johan Ingerö skriver en fantastiskt ledare om den lilla vardagsfriheten att få ta sig en sup som nu ätligen har återbördats till våra äldre: Nu blir också våra äldsta myndiga. Johan Hedin bloggar på samma tema. Samtidigt predikar en högtravande socionom på brännpunkt om att alkoholen borde förbjudas helt - allt enligt devisen "alla ska ha det lika jävligt". Det är nästan så att man skulle önska att han besökte ett av de där ålderdomshemmen, tog sig ett järn och lärde sig slappnade av, så att hans anspänning inför andras livsval inte riskerar att åldra honom i förtid. Men det kanske vore att travestera allt för mycket på temat..?

Som en snattare som klagar på sortimentet...

2011-09-16T10:06:00.000+02:00

Jag skrev för två veckor sedan på bloggen om egoismutbildningen i vänsterns plankningsskola. Debatten om avgiftstaxehöjningen har därefter fortsatt i diverse tidningar, ofta med inlägg från egoorganisationen planka.nu (som rent av finansierar sin verksamhet genom en form av svart beskyddarverksamhet).

Sådana inlägg florerade även i min lokaltidning - Mitt i Kungsholmen - där signaturen "Christian, Planka.nu" hade det smakfulla omdömet att beklaga sig över en tjänst som han inte betalar för. Det föranledde mig att skriva följande replik:

"Signaturen ”Christian, Planka.nu” skriver i förra veckans nummer (23/8) om att privatiseringen leder till en sämre kollektivtrafik på spår. Bland annat skriver han att ”Kollektivtrafiken borde vara till för oss brukare”. Självfallet är det så, problemet är bara att Christian inte är en brukare. Han är en snyltare.

Organisationen som Christian företräder, Planka.nu, uppmanar nämligen människor till något som de kalla för ”avgiftsstrejk”. I klartext innebär detta att man inte ska betala för sig i kollektivtrafiken och låta oss andra stå för notan. Hur Christian med flera tror att kollektivtrafiken ska kunna byggas ut och bli billigare om ingen som använder tjänsterna betalar för sig går mig helt förbi. Men att han understår sig att klaga på en tjänst som han nyttjar utan att betala för sig är minst sagt lika frånstötande som om en snattare skulle klaga på sortimentet i ”sin” närbutik.

Christian från Planka.nu beskyller gärna andra för att ligga bakom avgiftshöjningarna i kollektivtrafiken. Mer passande skulle vara om han istället vågade tittade sig själv i spegeln – då skulle han nämligen få se en stor orsak till problemet stirra tillbaks på honom.

Jordbrukarnas konkurrenskraft behöver stärkas

2011-09-08T11:33:00.001+02:00

Svenska jordbrukare har det minst sagt tufft att stå sig i den globala konkurrensen. Det beror något förenklat på framförallt två saker: Skattetryck och djurskydd i världsklass. Det är därför inte så konstigt att de svenska jordbruksprodukterna i stor utsträckning kostar avsevärt mer än utländska dito i våra mataffärer - trots att dessa stundtals har transporterats över halva jordklotet.

Det finns dock inget skäl att överge det svenska jordbruket för det; konkurrensnackdelen består ju i statliga pålagor; minskar man dessa ökar man också jordbrukets relativa konkurrensförmåga. Jag tror dessutom att människor är beredda att betala lite extra för att veta att köttet man äter kommer från djur som har haft det bra. Detsamma tror jag däremot inte gäller för skatte- och avgiftstrycket, så det är här åtgärderna behöver sättas in.

Att subventionera jordbruket genom att stödköpa produkter eller på annat sätt pumpa in pengar i en bransch som inte klarar konkurrensen på den fria marknaden är däremot ingen vidare lösning. Det är ingenting annat än kvalificerad värdeförstöring eftersom skattebetalarna får stå för kalaset samtidigt som mer effektiva aktörer som inte subventioneras slås ut. Detta problem genomsyrar hela EU:s jordbrukspolitik och borde vara en prioriterad fråga att lösa - även om utsikterna inte är speciellt ljusa.

Beskedet idag att regeringen satsar 90 miljoner kronor per år på att sänka kontrollavgiften vid slakt är förvisso ett sätt att minska statliga pålagor för jordbrukarna, men om det samtidigt innebär att staten - det vill säga skattebetalarna - fortsatt ska bekosta avgifterna lutar det tyvärr mer åt subventionshållet. Jag förstår att Eskil Erlandsson känner sig nödgad att göra detta eftersom konkurrenterna i framförallt Tyskland och Danmark redan har en sådan subvention (bland andra), men effekten blir dessvärre att vi samtidigt rör oss ännu längre bort från ett subventionsfritt jordbruk.

Det som istället borde göras är att sänka arbetsgivar-/egenavgifterna och andra skatter generellt för att på så vis sänka priset på slutprodukten och göra den mer konkurrenskraftig. Dessutom tycker jag att jordbrukarna borde kunna bli bättre på att använda den svenska djurskyddslagstiftningen i marknadsföringssyfte; ett starkt djurskydd torde, som sagt, utgöra en konkurrensfördel. Men då måste man också tydligt ta fajten mot de aktivister som endast har till syfte att utrota den svenska köttproduktionen (hur tusan de nu tror att detta kommer att leda till bättre djurhållning...?).

----
Bloggat: Mattias Svensson som tyvärr har en poäng med sitt rappa inlägg, och Röda Berget som inte har en poäng eftersom det inte handlar om att staten ska köpa och driva förlusttyngda bodgårdar och han därmed jämför äpplen och päron - eller för all del, bilar och grisar.

Nyliberaler är vi allihopa, allihopa, allihopa!

2011-09-06T11:27:00.000+02:00

Sedan Annie Lööf nominerades till Centerpartiets partiordförande har antalet träffar på ordet "nyliberal" ökat exponentiellt på vänsterfalangens bloggar. Jag har dock aldrig sett någon förklaring eller motivering till varför Annie anses vara nyliberal, så av ren nyfikenhet brukar jag i kommentarsfältet fråga vad det är de syftar på. Frågar man inte får man ju aldrig veta, tänker jag.

En av de mest frekventa användarna av ordet "nyliberal" är den vänsterpartistiske bloggaren Jinge. Tongångarna går ofta högt i hans inlägg, så ock i inlägget "Makthungrig Annie Lööf går över lik" där Annie - bland mycket annat - flertalet gånger anklagas för att vara just nyliberal. Intressant, tänkte jag, nu ska vi se vad Jinge bygger sin tes på. Frågan som postades i kommentarsfältet var följande:

"Du pratar mycket om Annies nyliberalism som om det vore en självklarhet. Säg mig, på vilket sätt är Annie nyliberal?"

Svaret från Jinge lämnade föga förvånande mycket att önska:

"Du vet, precis som jag, att Annie hävdat det själv ett antal gånger. Att hon reviderar det nu och nekar betyder bara att hon gör det under galgen. Av någon anledning så tror centerpartister på uppgång att nyliberalism är en gångbar ideologi, men så fort de ställs inför fakta – en chans till en ministerpost så rinner det av som vatten av en gås. Du kan hålla på och babbla emot hur mycket du vill, men fakta kvarstår och de är oomkullrunkeliga som det så vackert heter.

Stureplanscentern är en politisk katastrof, ett klavertramp som ni kommer att få dras med länge, i vart fall fram till valet 2014, efter valet glöms det – liksom centerpartiet. Att få en 28-årig nyliberal ordförande kommer inte partiet att överleva. Glädjande nog kan jag tycka…"

Jag tyckte - märkligt nog - att jag inte fick något vettigt svar på min fråga. Jag påpekade därför i ytterligare en kommentar att ett upprepande av anklagelsen knappast utgör stöd i sig och bad honom därför att utveckla sin tes. Dessvärre har jag inte kvar de exakta ordalagen eftersom Jinge tillämpar moderering på sin blogg och förvägrade (vet jag nu) min kommentar. Märkligt att min följdfråga inte accepterades, tänkte jag, och postade mina synpunkter igen - för det fall kommentaren kanske hade försvunnit i cyberrymden (det har tidigare nämligen hänt här på min blogg, och jag vet fortfarande inte vad som hände). Denna gång tog jag dock en skärmdump på min kommentar, för det fall samma sak skulle hända igen:

"Eftersom min tidigare kommentar inte passerade modereringen försöker vi igen.

Tack för ett obefintligt svar Jinge. Du påstår att Annie är nyliberal, jag ber dig motivera varför, du upprepar påståendet ock kallar det för "oomkullrunkeligt", och där står vi nu. Vad är det du försöker säga - att du inte har något belägg för din tes? Kom igen, try me ;)"

Jag trodde inte mina ögon när en jättearg Jinge vägrar släppa igenom även denna kommentar utan istället publicerar i en modererad version där jag får veta att jag lever:

"Tänk att vissa inte kan ta till sig enkla regler för kommentarer, och är så förbannat von Oben så att de inte klarar ens att försöka hålla sig till netiketten. Förbannat sorgligt faktiskt!

Är det nåt i huvudet som felar? / Jinge"

Shit, tänkte jag, vad var det jag skrev egentligen? Lyckligtvis hade jag ju min skärmdump att falla tillbaks på. Vid en närmare titt konstaterar jag att jag inte, enligt min egen uppfattning, skrev någonting olämpligt. Jag höll en schysst ton och jag till och med blinksmajlade till det på slutet. Och vilka är dessa mystiska regler som Jinge snackar om? Jag såg inga sådana när jag kommenterade hans inlägg, och jag ser ingen länk till dem på inläggssidan. Är de per definition självskrivna och allmänt erkända - i så fall har jag verkligen missat något. Detta mysterium behöver ett svar, så jag gör - naivt kan det tyckas - ånyo ett försök att föra en dialog med Jinge; för säkerhets skull ber jag också om ursäkt för mitt klavertramp:

"Tack för ett trevligt svar. Du får ursäkta men jag har inte sett dina "regler för kommentarer" - vart finns de att ta del av så jag vet vilket hemskt brott jag har begått som föranleder dig att gå i taket?"

Inte heller denna kommentar släpptes igenom. Men genom att googla "Jinge regler för kommentarer" fann jag en länk långt ner till höger på Jinges startsida - väl dold bland hundratusen andra länkar - och hittade då där mycket riktigt Jinges mytomspunna budord:

1. En fungerande mejladress krävs.
2. Osakliga personangrepp eller provoverande texter stryks.
3. Rasistiska, sexistiska, homofoba och liknande texter raderas.
4. Länka enbart till etablerade media i texten, bloggreklam kastas.
5. Okontrollerbara faktauppgifter accepteras inte.
6. Kommentarer utanför ämnet, sk META-kommentarer stryks.
7. Personliga hälsningar och liknande raderas.
8. Kommentarsmöjligheten är inte till för privata meddelanden.
9. Länkar till videor ska innehålla handling och vem som agerar.

Jag fann mig själv skratta högt när jag läste detta, för det var inte bara så att min kommentar knappast stred mot Jinges husregler, utan jag kunde dessutom ganska snabbt konstatera att Jinge själv bryter mot sin egenhändigt stipulerade netikett på flera punkter i såväl sina inlägg som kommentarer. Men det kanske är svårt att se uppifrån ryggen på sina höga hästar? Än mer komiskt var att mina kommentarer blev nekade publicering med hänvisning till "netiketten", men däremot tilläts signaturen "Sven O" publicera följande kommentar i anslutning till min och Jinges tråd:

"Har du kommit på FÖRST NU att nyliberaler har en rent äcklig stil Jinge? De är ju alla Von Oben, lite finare än alla andra eftersom de har skådat ljuset! När det gäller Annie så är hon centerns vindflöjel nummer ett. Nu håller hon på att anpassa sig, men ur hennes mun har endast en procent av alla grodor hoppat än så länge, det kommer vara strömhopp före valet, sedan är (C) glömt på ett par veckor."

Nu var jag själv visst nyliberal också; äcklig dessutom! Mitt försök till replik på detta "osakliga personangrepp" nekades naturligtvis publicering (se skärmdump två ovan).

Så, vad kan vi dra för slutsatser av detta?

Vad gäller Jinges högt skattade regler om "netikett" så är det i själva verket bara är ett svepskäl för att hindra oliktänkande att komma till tals. Det är klart att det är mycket bekvämare att på klassiskt vänstermanér endast kringgärda sig med ja-sägare som inte ifrågasätter ens faktaspäckade och "oomkullrunkeliga" inlägg - men det är ju föga vitaliserande för den politiska debatten. Vill man bara vara en megafon som basunerar ut anklagelser och glåpord mot sina politiska motståndare utan någon form av urskiljning kanske man ska vara öppen med det och inte låtsas lyda under netikettens regler. Och vill man sätta upp regler för kommentarer (vilket man givetvis har all rätt i världen att göra) kanske man ska se till att det i vart fall finns en länk till dem vid kommentarsfältet, så att folk har en chans att känna till att de finns. Det skulle spara både Jinge och andra mycket tid.

Vad gäller huvudtemat för detta inlägg - nyliberalism - så kan vi ganska enkelt konstatera att man i vänsterns ögon är nyliberal så fort man har en åsikt som inte överensstämmer med deras. Det är ett sätt att slippa ta debatten om sakfrågan och istället brännmärka motståndarens karaktär - jag klassades exempelvis som nyliberal för att jag frågade vad som menades med att vara nyliberal. Effekten av denna inflation av modeordets användning riskerar därmed bli att dess innehåll urholkas, och det vore ju onekligen trist för alla vänsterdebattörer som därmed inte skulle få någonting att skriva om längre.

Sedan är det naturligtvis fantastiskt komiskt att kunna konstatera att vänsterdebattörernas användning av begreppet "nyliberal" är så oerhört liberalt att det närmast kan klassas som - ja, just det - nyliberalt.

----
Ps Jinge: Om du har någonting att invända mot mitt inlägg är du givetvis välkommen att kommentera nedan. Jag kommer varken moderera dig eller vägra låta dig komma till tals med hänvisning till några väl dolda netikett-regler. Däremot kommer jag att ta debatten öppet med dig - det är nämligen det mest effektiva sättet att visa hur fel du har. Så kom an bara ;)

----
Bloggrelaterat: Prärietankar

Hets mot hyresgäst

2011-09-04T15:26:00.001+02:00

Det måste vara riktigt surt att vara Aftonbladet just nu. Centerparties valberedning har nyligen efter en öppen process nominerat en smart och populär kvinna till partiledare och föreslagit genomgripande förändringar av partistyrelsen. Den välbehövliga förnyelsen är på god väg. På alla punkter står detta i bjärt kontrast till Aftonbladets moderparti. Det är klart att Aftonbladet är surt.

Till råga på allt finns det ingent snask om Annie att vältra sig i. Men Aftonbladet är på dåligt humör. Då väljer man att låta Annie bära hundhuvudet för riksdagens regler.

Aftonbladets avslöjande, "Annies sluga bostadsklipp", avslöjar dessutom bara en sak: Annie följer inte bara reglerna, hon tar dessutom bara emot hälften av de pengar som hon har rätt till. Aftonbladets scoop blir därmed bara ett desperat slag i luften som visar hur svårt de har haft att hitta något att skriva om - så svårt att de måste krysta fram en historia som bara slår tillbaks på dem själva. Jag undrar dessutom om Aftonbladet har granskat hur många av riksdagens ledamöter som använder sig av detta regelverk kring dubbelt boende? När kommer avslöjande artiklar om dem?

Det stannar dock inte där. Aftonbladet ser nog att deras scoop inte håller vad det lovar. De måste komma på något nytt. Då kommer de på den briljanta iden att försöka få Annie vräkt från sin hyresrätt efter som hyresärden, citat, "har juridisk rätt att säga upp en hyresgäst som inte har behov av sin bostad". Rätt, ja, inte skyldighet - so? Och vem bestämmer detta behov? Aftonbladet? Sedan när blev det en skvallertidnings kärnuppgift att försöka få människor vräkta från sina bostäder? Finns det ingen anständighetens gräns på Aftonblaskans redaktion?

Jag säger som Per Gudmundsson: Lägg av.

---
Bloggat: Plc, Mattias Larsson, Mårtensson

Givetvis har även vänsterbloggarna hakat på Aftonbladets scoop. Deras försök till karaktärsmord är dock lika platta som scoopet de bygger dem på. Ett urval:
Röda Berget anklagar Annie för bostadsfiffel, även om det konstateras att det Annie gör är enligt reglementet. Vari ligger då fifflet?
Johan Westerholms inlägg om "nånannanismen" är verkligen en frisk fläkt från vänsterfronten - hur vore det om Westerholm själv kunde fundera på det när betraktar sin partibeteckning? I övrigt når Westerholms angrepp riktigt osmakliga bottennapp som jag inte ens bemödar mig att bemöta.
Jinge klipper och klistrar i Aftonladets artikel tills den passar inläggets vinkel, och skriver sedan om kokain..?
Krassman är tämligen nyanserad (all heder för det!) men anser ändå att Annie personligen ska stå till svars för ett system som han uppenbarligen inte gillar. Don't hate the player mate, hate the game ;)
Moberg klandrar som så många andra Annies moral enkom baserat på Aftonbladets scoop. Pinsamt för dem och pinsamt för Moberg.

---
Posted using BlogPress from my iPad

Alf Svenssons åldersfixering

2011-09-02T15:37:00.000+02:00

Kristdemokraternas profil Alf Svensson går idag till storms mot att partiledarna i Sverige är för unga: "Partiledarvalen visar att vi inte värderar erfarenhet", konstaterar han.

Alf Svenssons inlägg i debatten blir ganska märklig eftersom han själv på brännpunkt för inte mer än två år sedan vädjade: "Låt oss sluta tjata om ålder". Gäller det då bara andras fixering vid Alf Svenssons ålder, och inte Alf Svenssons fixering vid andras ålder, frågar jag mig? Ännu mer märkligt blir det om man betänker att Alf Svensson själv var 34 år - exceptionellt ung med den tidens mått mätt - när han blev vald till partiordförande för KD.

Kan det vara så att den åldersfixering som Alf Svenssons varnar för i själva verket är en projicering av hans egen fixering vid ämnet?

----
Media: SvD, SvD2, SR
----
Bloggat: Tokis

Vänstern anordnar utbildning i egoism

2011-09-01T14:44:00.008+02:00

Vänsterns lösning på det mesta.

Det finns mycket man kan säga om kollektivtrafiken i Stockholm. Den behöver absolut byggas ut, den behöver bli mer förutsägbar och systemet med spärrvakter och spärrar som inte hindrar snålåkare utan bara skapar köer borde absolut ses över. Mot bakgrund av detta kan man också absolut diskutera den avgiftshöjning som träder i kraft idag. Hur man gör det är dock en annan femma.

Vänstern hanterar föga förvånande detta som man brukar hantera saker man inte är nöjd med: Man anser sig inte omfattas av de demokratiska spelregler som gäller för oss andra, utan gör som man vill och låter andra stå för notan. I detta scenario handlar det om att VSF och planka.nu arrangerar en "plankningsskola", där man helt enkelt lär folk hur man kan åka snålskjuts på oss andra som har vett nog att betala för oss.

Hur de tror att detta kommer leda till billigare biljetter och en utbyggd kollektivtrafik är en ekvation av klassisk vänsterkaraktär: Den går inte ihop. Däremot drabbar som vanligt deras parasiterande alla oss andra. Det paradoxala i detta är att vänstern brukar klaga på att egoismen i samhället ökar. Tacka fan för det när de själva arrangerar utbildningar i ämnet.

----
Bloggat: Magnus Andersson, Svensson, Röda Malmö, Mina Betraktelser, TVR, Johan Ingerö

Nu kan förnyelsen börja!

2011-08-31T11:12:00.004+02:00

Tidigare idag meddelade Centerpartiets valberedning att Annie Lööf föreslås bli ny partiordförande. Det kom nog inte som någon större överaskning för de flesta som har hängt med i turerna på senare tid: Stödet för Annie är enormt stort i hela landet.

Utöver den glädjande nyheten att Annie föreslås bli partiledare offentliggjorde även valberedningen sina förslag till övriga poster i partistyrelsen. Förslaget lyder som följer:

Partiordförande: Annie Lööf, Värnamo

1:e vice partiordförande: Anders W Jonsson, Hedesunda

2:e vice partiordförande: Anna-Karin Hatt, Stockholm

Övriga i partistyrelsen:

Omvalda: Lena Ek, Valdemarsvik, Torbjörn Egerhag, Bor, Sofia Jarl, Dala-Floda, Anders Åkesson, Kalmar, Marie-Louise Wernersson, Falkenberg, Muharrem Demirok, Linköping,

Nyvalda: Abir Al-Sahlani, Stockholm, Fredrick Federley, Stockholm, Kristina Jonäng, Ljungskile, Johan Linander, Stora Rödde, Maria Söderberg, Krokom, Linda Ylivainio, Övertorneå, Per Åsling, Trångsviken

Av dessa föreslås Lena Ek och Marie-Louise Wernersson ingå i det verkställande utskottet tillsammans med presidiet.

Det är en riktigt stark trupp som valberedningen föreslår ska ingå i partistyrelsen, med flera nya spännande namn - så som Fredrick, Abir och Johan.

Om jag kände mig förväntansfull i och med valet av Annie som partiledarkandidat, är jag det i kvadrat när jag ser nomineringarna till partistyrelsen: Nu kan förnyelsen börja!

----
Media: DN, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Exp, AB, AB2, AB3

----
Bloggat: Per Ankersjö, Anders Dahlberg, Mikael Andersson, Johan Hedin, Magnus Andersson, HAX, DHE, Thomas Böhlmark, Högberg, Emil Källström

Hur många vargar finns det i Bryssel?

2011-08-18T12:44:00.002+02:00

Gullig eller snart i en sandlåda nära dig?

Regeringen tvingades igår dra tillbaka sina besult om ett vargtak på 210 individer i Sverige och en skyddsjakt även 2012. Orsaken är att EU-kommissionen anser att rovdjurspolitiken strider mot EU:s habitatdirektiv (vad det nu har med inre marknad att göra..?). Om vi bortser från att det är tveksamt om någon överträdelse ens ägt rum, är detta en helt befängd ordning.

EU har ingenting med den svenska rovdjurspolitiken att göra. Inte stockholmare heller, egentligen. Det måste rimligtvis vara människorna som lever inpå rovdjuren som ska förfoga över denna fråga - människorna som tvingas leva med rädsla för vargar som stryker kring knuten och som får sina tamdjur rivna. Ingen annan har någon rätt att tala om för dem att de får leva med det - i synnerhet inte om man själv bor i ett vargfritt Bryssel eller Södermalm.

Att sedan Svenska Jägareförbundet avfyrar sina missbelåtna skott åt regeringens håll är lika pinsamt det. Det vore en ganska smal sak för förbundet att klättra upp i sitt jakttorn och få korn på vem det är som i själva verket ligger bakom detta. Skjuter man vilt omkring sig är det väldigt svårt att skaffa sig långlivade vänner. Bara ett tips.

---
Bloggat: Anders W Jonsson och Svensson (som har sin egen socialistiska plan för att kollektivt straffa och skuldbelägga jägare; som anser att vissa människors egendomsskydd är mer värd än andras; som hostar ur sig att 2000 vargar vore ypperligt; som därtill använder sin egen sommarstuga som referenspunkt för en politik som ska gälla i hela Sverige. Det får mig att undra om Svensson själv inte skulle önska sig en vapenlicens och ett starkare egendomsskydd när någon av hans två tusen vargar börjar stryka kring sommarstugans knut? Bara en tanke...)

Update 20/8: Även partiledarkandidaten Annie Lööf bloggar utmärkt och ger tydligt besked: "EU ska skita i svensk rovdjurspolitik". Bra där!

---

Media: Exp, DN

---

Posted using BlogPress from my iPad

Cykelborgarrådets nya blogg

2011-08-18T00:27:00.003+02:00

Per Ankersjö är stadsmiljöborgarråd i Stockholms stad och ansvarar bland annat för stadens strategiska cykelfrågor. Staden har spänt bågen högt och har för ambition att kunna konkurrera med ckelstäder som Amsterdam och Köpenhamn. Men för att nå dit är det fortfarande mycket som krävs, och vem vet bäst vad som behöver göras om inte cyklisterna själva?

Därför har Per startat en ny blogg: Cykelborgarrådet bloggar. Denna blogg fokuserar på att handla om cykelrelaterade frågor i Stockholm, där du som cyklist kan komma med råd och synpunkter kring hur Stockolm ska bli en cykelstad i världsklass.

Bloggen är med andra ord ett modernt dialogverktyg mellan cykelborgarrådet och cyklisterna; en 2000-talets förslagslåda där innehållet direkt hamnar på borgarrådets skrivbord.

Bloggens första tema är stadens lånecyklar. Genom att bara använda stadens lånecyklar för att ta sig till och från jobbet och mellan möten under dagen i en vecka, ska Per tillskansa sig fördjupad kunskap om vilka problem som finns med systemet; vad som fungerar och int fungerar, och hur man kan göra det enklare och smidigare för människor att nyttja lånecyklarna. Per rapporterar hur det går dag för dag, och har hittills stött på både framgångar och motångar. Läs själv om hans strapatser (fler inlägg följer givetvis efterhand):

Måndag
Tisdag
Onsdag

Har du någon erfarenhet av stadens lånecyklar - bra eller dåliga - som du tycker att cykelborgarrådet bör känna till? Gå i så fall in på Cykelborgarrådets blogg och lämna en kommentar. Vem vet, kanske blir just dit förslag politisk verklighet.

---
Update 20/8: SvD uppmärksammar idag både bloggen och Pers testvecka med lånecyklarna, en testvecka som förövrigt tog slut idag; hur det gick kan du läsa här.

---
Posted using BlogPress from my iPad

Alla barn har rätt att födas fria

2011-08-17T22:53:00.001+02:00

Jättegrattis Victoria och Daniel! Att bli förälder är bland det häftigaste som finns; det vet jag av egen erfarenhet. Däremot hoppas jag att ert barn ska slippa vad det innebär att ha er till föräldrar.

Jag hoppas att ert barn ska slippa de plikter som grundlagen tvingar det till. Jag hoppas att ert barn ska slippa vara en offentlig person; slippa fotografer i buskarna; slippa bli dissekerad av skvallerpressen; slippa få sitt liv utstakat och sin person stöpas till en form som någon annan anser lämplig för ett syfte som det själv inte valt.

Varje person har rätt till sitt eget liv. Varje barn har rätt att födas fritt. Därför hoppas jag att ert barn får forma sitt eget liv efter sina egna önskemål. Därför hoppas jag att ert barn inte blir kronprins eller -prinsessa. Det förtjänar bättre än så: Det förtjänar ett eget val, ett eget liv.

---
Bloggat: Röda Malmö, Martin Edgelius, Johan Westerholm, DHE, Thomas Böhlmark, Martin Moberg

---
Media: SvD, SvD2, SvD3, SvD4, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, AB, AB2, AB3, AB4, Exp, Exp2, Exp3, SR

---
Posted using BlogPress from my iPad

Mer stöd till Annie Lööf

2011-08-16T23:55:00.001+02:00

Debattartiklarna till stöd för Annie Lööf fortsätter att strömma in.

Idag får Annie tungt stöd i Expressen av flera riktigt tunga centerprofiler, bland andra Lena Ek och Bertil Fiskesjö.

Även i Dalarna, Skåne och Västernorrland pläderar man idag för Annies sak.

En purfärsk Sifoundersökning visar också att Annie har mer än dubbelt så stort stöd bland Centerpartister som sin närmsta konkurrent.

Annie själv skriver dessutom idag i både Aftonbladet och i Hela Gotland.

En bättre start på sin kampanjresa kunde nog Annie inte ha fått, och det ska bli riktigt spännande att se hur allt detta uvtecklar sig i takt med att resan fortlöper. Mitt stalltips är att stödet bara kommer fortsätta att öka - för hur skulle det inte kunna göra det när Annie får göra det hon gör bäst: Vara visionär.

---
Bloggat: Emil Källström, Magnus Andersson, Per Ankersjö, Mikael Andersson, Johan Hedin

---
...och glöm inte att gilla Annie!

---
Posted using BlogPress from my iPad

Men, det var ju mot människofientliga system vi skulle strida..?

2011-08-16T18:09:00.003+02:00

Det är i grund och botten både sunt och uppfriskande att alla inte tycker lika i Centerpartiet. Det är till och med lysande för den politiska debatten att vi vänder och vrider på olika frågeställningar internt eftersom det höjer kvaliten på vår politik. Men ibland blir man ändå överraskad av ett en fråga ska skapa debatt inom partiet. En kvoterad föräldraförsäkring är en sådan fråga.

Centerpartiet har historiskt sett tagit den enskilda människans parti framför stora centralistiska, kollektivistiska och konformistiska lösningar. Vi vet att alla människor har olika förutsättningar och olika preferenser, och vet därför också att storskaliga systemlösningar alltid leder fel. Vi vet också att människor är förnuftiga och fullt kapabla att bestämma över sig själva och sina liv, och vill därför i sann federalistisk anda att alla beslut ska fattas så nära människor som möjligt - de flesta vid köksbordet, och färre och färre ju högre upp i hierarkin man kommer. Detta är ingen nyhet - det är genuina centervärderingar.

Därför blir jag så förvånad att Centerpartiets jämställdhetsgrupp - med bland andra Fredrick Federley - föreslår en kvoterad föräldraförsäkring. Det är nämligen både att blunda faktumet för att människors livspussel inte ser likadana ut och att underkänna människors förmåga att bestämma över sina egna liv.

Lyckligtvis finns dock i mitt parti just precis den kulturen att debattera frågor även inom partiet som jag inledningsvis talade om. Annie Lööf rycker hastigt ut och argumenterar mot jämställdhetsgruppens förslag - som ska upp på partistämman i höst - och även hon påminner om Centerpartiets tradition att se till människan framför systemet.

Jag hoppas innerligt att centerstämman inte överger denna starka och stolta centertradition på stämman i Åre.

---
For the reckord är jag själv nybliven pappa och kommer nog som det ser ut att ta ut fler föräldradagar än min fästmö - det passar liksom vår livssituation bäst så. Det jag på egen hand har upplevt av föräldraförsälringen är inte att den är för oflexibel, utan precis tvärt om: Varför kan jag exempelvis inte ta ut föräldradagar samtidigt som min fästmö eller ha samma möjlighet som hon att vara hemma längre till priset av en lägre ersättning?

---
Bloggat: Karl Malmqvist, Staffan Danielsson, Alice Teodorescu, Johan Hedin, Caroline Szyber, Martin Edgelius, Ekonomisten, Christer Jonsson

---
Media: Barometern och öppet mål för två folkpartister iSvD, som dock borde tänka på att sopa rent framför egen dörr först...

----
...och glöm inte att gilla Annie!

---
Posted using BlogPress from my iPad

Från filantrop till snåljåp

2011-08-16T01:34:00.002+02:00

Warren E. Buffett är en känd amerikansk miljardär och en av de rikaste i världen. Kul för honom! Warren E. Buffett var även såväl en frontfigur i som en finansiär av Obama:s presidentvalskampanj. Kul för Obama! Igår skrev Warren E. Buffett på New York Times debattsida: "Stop Coddeling the Super-Rich". Bland annat skriver han:

"Our leaders have asked for “shared sacrifice.” But when they did the asking, they spared me. I checked with my mega-rich friends to learn what pain they were expecting. They, too, were left untouched. While the poor and middle class fight for us in Afghanistan, and while most Americans struggle to make ends meet, we mega-rich continue to get our extraordinary tax breaks."
[...]
"I know well many of the mega-rich and, by and large, they are very decent people. They love America and appreciate the opportunity this country has given them. Many have joined the Giving Pledge, promising to give most of their wealth to philanthropy. Most wouldn’t mind being told to pay more in taxes as well, particularly when so many of their fellow citizens are truly suffering."

Jag vet inte vad ni tycker, men personligen tycker jag att - den förvisso ironiska (får man hoppas) - "stackars mig som är så rik, varför beskattar ni mig inte mer?"-mentaliteten är tämligen osexig. Jag menar, hur kommer det sig att en sådan förmögen man, som på egen hand dragit in miljarder, plötsligt känner sig oförmögen att på egen hand disponera sina medel utan att staten ger honom en hjälpande knuff? Mr Buffett tycker ju uppenbarligen att han betalar för lite i skatt - så varför hämtar han inte bara ett inbetalningskort och sätter in några miljoner dollar på USA:s konto; uttagsrätt, President Obama. Det skulle vara världens enklaste grej, utan att behöva ta omvägen via skattesedeln och utan att tvinga alla andra av hans "vänner" att följa hans exempel.

Men tyvärr är det så med Mr Buffett som med många andra som tar på sig bror-duktig-tröjan och säger sig "gott kunna betala lite mer i skatt", att det inte är den osjälviska och solidariska handling som de utger det för att vara. För vad man i själva verket säger är att "Jag anser mig kunna avvara en större del av min inkomst för att bistå andra - men jag tänker inte göra det om inte alla andra också gör det.". Och hur filantropiskt är det egentligen?

Kontentan är, att om Mr Buffett känner att han vill bistå sina landsmän genom att betala av en del av USA:s statsskuld ur egen ficka, står det honom givetvis fritt att göra det. Det är trots allt hans egna välförtjänta pengar; det skulle därtill vara en mycket storsint sak att göra, och skulle också säkerligen inspirera många av hans "vänner" att göra dito; också de av fri vilja. Men det är när han börjar vilja bestämma vad andra ska göra med sina pengar som han går för långt. Det är också då han, något tillspetsat, går från filantrop till snåljåp.
---
- Posted using BlogPress from my iPad

Ny film av Annie Lööf

2011-08-15T15:19:00.002+02:00

Annie Lööf har idag släppt en ny film där hon utvecklar sin vision för Centerpartiet. Denna gång är det den interna organisationen - i synnerhet hur vi ska kunna återta vår tappade mark på kommunfronten - som hamnar i centrum:

Liksom Johan Hedin tycker även jag att förslaget om ett Centre of Excellence är ett ypperligt spännande förslag.

Om du missat Annies tidigare filmer så kan du se dem här.

----
...och glöm inte att gilla Annie!
---
Posted using BlogPress from my iPad

Egen försörjning är både frihet och trygghet

2011-08-13T23:42:00.003+02:00

Annie Lööf levererar tydlig politik för att öka människors frihet och trygghet i dagens GP:

"Jag är beredd att vända på varenda sten för att alla människor i Sverige ska få en reell chans att känna den frihet, trygghet och stolthet som ett jobb och en egen inkomst innebär. Därför vill jag att Centerpartiet ska verka för genomgripande förändringar på arbetsmarknaden, i bidragssystemen och för företagen."

Missa inte heller Annies artikel i Västerviks tidningen på samma tema.

Annie visar genom bland annat dessa debattartiklar att hon både har visionerna och förmågan att föra ut dessa. Det är kanske därför såväl ÖP som centerlegenden Karl-Erik Olsson ansluter sig till den snabbt växande skaran som anser att Annie är den som är bäst lämpad att leda Centerpartiet.

----
Andra som bloggat: Helen Törnqvist, Per Ankersjö, Johan Hedin, Christian Ottosson, och Jerker som så många andra vänsterbloggare ser nyliberala hjärnspöken överallt...

----
...och glöm inte att gilla Annie!

Annies kampanjschema

2011-08-10T15:31:00.002+02:00

Annie Lööf har nu presenterat sitt kampanjschema. Mellan den 16:e och 26:e augusti kommer hon att resa kors och tvärs genom Sverige för att prata med Centerpartister och andra om hennes vision för Centerpartiet och Sverige.

Möt gärna upp någonstans på vägen!

Här kan du träffa Annie

16:e augusti
Stockholms län bjuder in till kandidatträff inne i Stockholm stad under kvällen

17:e augusti
Dalarna under förmiddagen, Falun på morgonen och Vansbro på lunchen
Värmland under eftermiddagen, Torsby på eftermiddagen och Karlstad på kvällen

18:e augusti
Västra Götaland under eftermiddagen och kvällen

19:e augusti
Halland under förmiddagen, Falkenberg
Skåne under eftermiddagen, after work i Helsingborg

20:e augusti
Kronoberg, Växjö på förmiddagen

21:a augusti
Offentlig utfrågning av alla tre kandidater i Göteborg klockan 15.00

22:a augusti
Gävleborg, Bollnäs vid lunchtid, Gävle på eftermiddagen
Uppsala under kvällen

23:e augusti
Gävleborg, Hudiksvall under morgonen
Medelpad, Lunchmöte i Sundsvall
Jämtland kväll, offentlig utfrågning av alla tre kandidater i Trångsviken 18.00

24:e augusti
Södermanland, lunchmöte, förmodligen i Nyköping
Offentlig utfrågning i Malmö klockan 18.00

25:e augusti
Östergötland, lunchmöte i Linköping
Offentlig utfrågning i Stockholm av alla tre kandidater på kvällen

26:e augusti
Västmanland, besöker Västerås för lunchmöte
Skaraborg, förmodligen Skövde kvällstid

----
Samtidigt hos de andra kandidaterna

Anna-Karin Hatt har dragit igång sin husbilsturné - "Hattresan" - och mobiliserar stöd från bland andra Centerpartiets före detta strateg, Kristina Jonäng, som listar fem skäl att välja Anna-Karin på sin blogg.

Anders W Jonsson utmanade KD om HBT-politiken och fick minister Attefall att explodera. Anders har även han offentliggjort sitt kampanjschema.

Annies programförklaring

2011-08-10T11:55:00.006+02:00

Annie Lööf gav för ett par dagar sedan sin programförklaring på DN debatt. Hennes tre ledord är brutna ur klassisk centermark: frihet, trygghet och hållbarhet.

Annie utvecklar även sina tankar i dessa två nysläppta youtube klipp:

Det är ett klockrent budskap Annie förmedlar: Vi måste acceptera att människor har olika drömmar och prioriteringar och vi måste därför sluta ställa upp hinder för människors olika livsval. Samtidigt ska samhället finnas där som stöd och trygghet när ens egen kraft inte räcker till, och fokus måste vara att fånga upp dem som idag hamnar helt utanför. Annie presenterar därmed en samhällsvision som sträcker sig bortom debatten jobbskatteavdrag kontra A-kassans nivå. För drömmen om ett tryggare och friare Sverige är mycket större än så.

----
Det faktum att vänsterbloggarna sin vana trogen gastar i kör om Centerpartiets undergång, visar med all önskvärd tydlighet att Annie är rätt ute. För inte gastar vänsterbloggarna om Annie av välvilja för Centerpartiet - om de fick bestämma skulle vi inte ens ha en plats i riksdagen. Deras klagosång bottnar istället i en rädsla för vad Annie skulle kunna åstadkomma som partiledare, vilket inte skulle gynna den redan svårt sargade Socialdemokratin.

Därför är det ganska underhållande att läsa vänsterbloggarnas inlägg om samma gamla hjärnspöken som vanligt, se exempelvis
Moberg om nyliberalism (var i artikeln hittar han exempel på det?),
Röda Berget som drar sin a egna slutsatser om Annies ambitioner på miljöområdet,
Högberg som med en metafor om just ett högt berg illustrerar den patenterade sossetanken att alla egentligen borde tycka som dem,
och Jinge som läser artikeln med de vildaste fantasiglasögonen av dem alla.

Även Per Ankersjö och Mikael Andersson har skrivit om detta fenomen.

----
Andra som bloggat: Christian Ottosson, Johan Hedin, Helen Törnqvist, Ekonomisten, Magnus Andersson, Fredrick Federley, Rickard Nordin, Ola Johansson, Liberaldemokraterna

Lita aldrig på Aftonblaskans ledare

2011-08-05T22:03:00.008+02:00

Få har nog missat den stora nyheten de senaste dagarna: SJ-konduktören som kastade av en 11-årig flicka från tåget. Händelsen är naturligtvis upprörande - så får det bara inte gå till, det är nog alla överens om. Därför är det nästan lika upprörande hur vissa försökar plocka billiga politiska poäng på denna enskilda konduktörs grava misstag - somliga mer plumpa och skitiga än andra.

Skitigast är föga förvånande Aftonbladets ledare. Förutom att som vanligt ta i från tårna, skylla all världens oförrätter på Alliansen och insinnuera både det ena och det andra (att låta påskina att jobbskatteavdragen är själva orsaken till händelsen är kreativt till och med för att vara AB!), fabricerar man citat och far med ren osanning om ansvarig minister. Beträffande SJ-debaklet i julas rekapitulerar ledarskribenten Daniel Sweden följande:

"I julas gick inte tågen alls och den ansvariga ministern tyckte att de som satt fast i snöhelvetet gott kunde fira jul en annan dag."

I själva verket sade ministern följande till DN:

"Jag kan förstå irritationen och känslan. Det kanske till och med är så att man inte kan fira jul på julafton, utan att man får ställa sig in på att ha julfirande någon annan dag. Det är ju verkligen supertråkigt."

Det är en viss skillnad mellan de båda citaten, och vi pratar inte om nyanser utan helt olika uttalanden. Det finns mycket att säga om hur regeringen har skött järnvägen - både nuvarande och tidigare. Det finns mycket att säga om hur Elmsäter-Svärd och flera av hennes företrädare har hanterat det tågkaos som på beställning årligen återkommer kring jul. Men den debatten tjänar inte på fabricerade citat och allsköns hittepå. Det är den skitigaste formen av debatteknik, och borde vara bannlyst även för Aftonbladets ledare - skulle man kunna tycka i alla fall. I synnerhet när man samtidigt försöker profitera på en 11-årig flickas olycka. Men det är tyvärr inte första gången.

Låt detta bli en lärdom. Man kan aldrig lita på Aftonblaskans ledare.

----
Tipstack: Johan Folin

Läs också: Västerviks Tidningens ledare på temat.

Om kvotering och bistånd

2011-08-05T16:15:00.005+02:00

Jag läste igår två bra artiklar som förtjänar att uppmärksammas.

Den första är skriven av riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz (M) med anledning av jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) föreslagit könskvotering till offentliga börsstyrelser. Rosencrantz lyfter bland annat fram tre starka argument emot könskvotering:

"För det första är kvotering kontraproduktivt i strävan mot ett jämställt samhälle. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.

För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens, lika mycket i offentliga bolag som i privata.

För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som stjäl uppmärksamhet från mer relevanta jämställdhetsproblem. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de verkliga hindren för jämställdhet."

Det är verkligen för bedrövligt att inte fler kvinnor får ta plats i styrelserummen. Men lika bedrövligt är det att en minister som ska företäda ett liberalt parti förespråkar kollektivistiska och rent paradoxala lösningar. Att könskvotera är nämligen att tillgripa samma diskriminerande urvalsmetoder som man försöker råda bot på - nämligen att värdera någons duglighet utifrån kön istället för kompetens. Jämställdhetsministern borde verkligen läsa Rosencrantz artikel och ta sig en rejäl funderare på varför hon som ska föreställa liberal förespråkar kollektivistiska och kontraproduktiva metoder för att lösa ett problem som inte ha några quick fixes.

Den andra är skriven av den alltid så klarsynte Fredrik Segerfeldt, med anledning av de fyra Socialdemokraternas osmakliga försök att göra partipolitik av svätkatastrofen på Afrikas horn:

"Endast den som är partipolitiskt förblindad kan komma på att kalla de senaste decenniernas elände till svensk biståndspolitik för ”ansvarsfull”. Men så ser tyvärr den svenska biståndsdebatten ut. Den befinner sig i en parallell låtsasvärld, där fakta, data och forskningsresultat ignoreras. Det är inte bara intellektuellt tröttsamt, utan även moraliskt förkastligt, eftersom vi riskerar fortsätta finansiera fattigdom, förtryck och massmord. Men vad gör väl det, när man kan hämta hem en partipolitisk poäng?"

I sin artikel förklarar även Segerfeldt varför den svenska biståndspolitiken i stort bara är en feel-good insats för oss svenskar, när den i själva verket snarare är en rakt igenom kontraproduktiv metod för att få Afrikas länder på fötter. Det är självklart att bistånd i form av katastrofhjälp behövs när länder drabbas av svält, naturkatastrofer, krig eller andra humanitära tragedier. Däremot behövs det verkligen en debatt om hur vi i väst bör bete oss för att världens fattigaste länder ska resa sig, få demokrati, mänskliga rättigheter och börja kunna stå på egna ben.

Västvärlden har strösslat bistånd över Afrika i decennier utan speciellt goda resultat. I bjärt kontrast till det förfarandet har vi istället handlat med länderna i Asien, och där ser vi nu hur fattiga länder börjar komma på fötter och hur små men ändock viktiga steg mot demokrati och mänskliga rättigheter följer i dess spår. Biståndsströssel kanske inte är rätt väg trots allt; frihandel, microlån och opinionsbildning för äganderätt och demokrati kanske är mer produktivt? Att det behövs en ordentlig debatt på området är i vart fall uppenbart, och därför förtjänar Segerfeldts artikel en läsning.

För ett mer omfångsrikt inlägg i denna debatt hänvisas till Per Hagwall. Även Thomas Böhlmark bloggar på temat.

Jämtland stödjer Annie

2011-08-05T12:56:00.005+02:00

Antalet debattartiklar till förmån för Annie Lööfs kandidatur fortsätter att dugga tätt. Idag är det ett flertal jämtlänningar som deklarerar sitt stöd för Annie i ÖP. De skriver bland annat följande:

"Annie vinner val. Ingen kan bestrida att Annie Lööf är populär. Det finns till och med de som försöker göra det till en nackdel. Men popularitet kommer inte av sig själv. Hårt arbete, tydlighet, personlig lyskraft och politisk kommunikationsförmåga skapar popularitet, och allt detta har Annie Lööf. Då blir man svensk mästare i personkryss två gånger om. Och ekonomisk politisk talesperson vid 27 års ålder."

"Annie kan skapa ett tydligare Centerparti. Hon har klart deklarerat att partiet måste bli relevantare och modernare i människors vardag och driva Centerpartiets grundläggande värderingar i förslag som möter framtidens utmaningar. Frigör den enskildes utvecklingskraft, utveckla omsorgen om de svagaste och skapa en modern miljöpolitik för uthållig utveckling är hörnstenarna i Annies kandidatdeklaration. Det skapar trygghet och entusiasm hos oss."

---
Läs också: Per Ankersjö, Johan Hedin, Johan Pettersson

...och glöm inte att gilla Annie!

I vänsterns Sverige är allt alltid någon annans fel

2011-08-05T10:42:00.005+02:00

Råkade som av en händelse springa på en läsardebattartikel i Aftonbladet, "Dags att blinka för rödgrönt", och fick mig ett riktigt gott skratt. Kontentan i artikeln är att folk har börjat sluta blinka och köra mer vårdslöst i trafiken. Enligt skribenten är detta, inte det minsta långsökt, Alliansens fel. Några smakprov på logiken:

"Kan det vara så att den individualism som alliansregeringen förespråkar har lett till en farlig egoism i trafiken? Ja, det är faktiskt inte så långsökt som det kan verka."

"Men än mer spännande är att tänka sig att trafikmoralen skulle kunna påverka de politiska strömningarna. Om bilisterna börjar använda blinkers, smittar deras beteende av sig på andra, som ges en känsla av att inte vara ensamma i trafiken, vilket ökar trafiksäkerheten och sparar människoliv – och samhället kommer att börja präglas mer av motsatsen till egoism, nämligen solidaritet, alltså att bry sig om andra än bara sig själv. Något som alla tjänar på."

Förhoppningsvis är detta en ironisk artikel, om än något misslyckat vad gäller att nå ut med ironin. Men den tjänar ändå som en intressant indikator på logiken i vänsterns politik: Det är alltid någon annans fel. Det är alltid någon annans fel när man gör bort sig, det är alltid någon annan som ska fixa till det igen, och det är alltid orättvist när någon annan lyckas.

Men tvärtemot vad artikelförfattaren vill ge sken av finns det dock inte någon motsats mellan individualism och solidaritet - snarare tvärtom. Det finns dock en fundamental skillnad mellan socialism och personligt ansvar. Tänk på det nästa gång du blir omkörd av en fartgalen Juholt eller Lago: Det är ideologiskt sett inte deras fel. Det är Alliansens ;)

----
Tipstack: Thomas Böhlmark

Västra Götaland stödjer Annie

2011-08-04T12:06:00.005+02:00

I gårdagens GP ger ett antal Centerpartistiska tungviktare från Västra Götaland sitt stöd till Annie. Bland annat skriver de följande:

”Det behövs en centerledare som kan attrahera såväl den unga miljömedvetna familjen som den som är ensamstående och försöker få vardagspusslet att gå ihop, med möjligheterna att förverkliga sina drömmar oavsett om du bor på landsbygden eller i storstaden. Centerpartiet har i Alliansregeringen nått många stora och viktiga framgångar, men vi har misslyckats i förmågan att kommunicera dem. Den nya ledaren måste ha en förmåga att kombinera medverkan i regeringen med en fördjupad idépolitisk diskussion och ökad profilering av Centerpartiet inom fler politikområden. Till valet 2014 ska Centerpartiet återigen vara det mest spännande och utmanande partiet i svensk politik.”

Det är fantastiskt att se hur många framträdande Centerföreträdare från hela Sverige som på löpande band kliver fram och ger sitt stöd till Annie. Min tro och förhoppning är att detta håller i sig så att Annie kan väljas med betryggande majoritet och därmed känna att hon har det mandat som krävs för att kickstarta förnyelsen i partiet. För då är jag övertygad om att Centerpartiet till valet 2014 kan vara "det mest spännande och utmanande partiet i svensk politik".

---
Läs också: Annie Lööf, Magnus Andersson, Johan Hedin, Johan Hedin 2, Rikard Nordin, Hans Johansson/Åke Högberg, C i Falköping

...och glöm inte att gilla Annie!

Löjligt uppenbart, DN

2011-08-03T22:04:00.009+02:00

I en av gårdagens signerade DN-ledare profileras de båda ordförandekandidaterna i Centerpartiet. (Ja, enligt skribenten finns det bara två kandidater - Anders W Jonsson jämförs blott vid en bollkalle...)

Annie Lööf (Annie har gift sig och därmed bytt efternamn) föräras merparten av ledaren. Flera olika lösryckta citat används för att utkristallisera hennes "ideologi", och exkursen avslutas dramatiskt med en återgivelse av hennes boktips:

"Ingen kan [...] bli förvånad över att Annie Lööf på sin blogg har ultraliberalerna Robert Nozick, Ayn Rand och Johan Norberg som boktips."

Det är en ganska intressant "guilty-by-association" teknik som skribenten begagnar sig av. Som en passus kan nämnas att Miljöpartiets fd språkrör, Maria Wetterstrand, är väldigt förtjust i just Johan Norberg, och ska enligt egen utsaga nyligen gillande ha börjat läsa Rand. Jag har dock inte sett någon DN-ledare om "nyliberala Wetterstrand", men man kanske väljer andra av hennes bokpreferenser för att beskriva henne...?

Anna-Karin Hatts stycke är däremot just precis blott ett stycke - ett citat från hennes blogg som täcker in färg, temperatur och form av hennes ideologi. Som klippt och skuren ur hennes egen kandidatbeskrivning. Dock ingen redogörelse av boktips som kan skänka läsaren en förutfattad föraning om vad hon är för filur...

Det är så fånigt uppenbart vad DN:s ledarskribent försöker göra, och precis lika löjligt. Jag vet inte vilka motiv som ligger bakom ledarskribentens text - personliga eller andra - men en sak är i alla fall klar: De gånger DN:s ledarsida önskat Centerpartiet väl är tämligen lätträknade. Att som Centerpartist bli endorsad av DN:s ledarsida är därmed sällan ett gott tecken.

Det finns dock ingen anledning att spekulera mer i varken det eller Annies bokpreferenser. Den som vill veta vad som verkligen ligger bakom "Värnamoliberalismen" gör istället bäst i att läsa Annies egna ord.

---
Läs också: Johan Hedin, Magnus Andersson

...och glöm inte att gilla Annie!

Vad Centerpartiet behöver

2011-07-22T11:55:00.003+02:00

Igår presenterade valberedningen de tre kandidater som aspirerar på posten som Centerpartiets näste partiledare: Annie Johansso , Anders W Jonsson och Anna-Karin Hatt. Processen är nu igång och fullständigt öppen: Det är upp till kandidaterna att öppet söka stöd för sin kandidatur, och upp till deras respektive förespråkare att plädera för sina kandidater; ett förfarande som aktivt uppmuntras av valberedningen.

En större kontrast till Socialdemokraternas antika förfarande står det svårt att finna. Det kanske är därför flertalet S-märkta bloggare försöker svärta ned såväl processen som kandidaterna. Socialdemokraternas stora intresse för Centerpartiets politik och partiledarval överlag är i sig ett intressant ämne som man kan skriva spaltmeter om. Lyckligtvis har Per Ankersjö redan på ett ypperligt sätt sammanfattat det mest väsentliga det finns att säga i frågan, så jag slipper lägga mer tid på det.

Centerpartiet är i akut behov av förnyelse. Om det råder det inga tvivel. Vi måste bli relevanta för väljarna igen, och för att uppnå det måste vi bli tydligare, spetsigare och en frihetlig kraft att räkna med. Vad det i korthet handlar om är att presentera en vision för Sverige som innehåller mer än en problematisering kring jobbskatteavdrag kontra a-kassa. Socialdemokraternas kräftgång har medfört att vi i Sverige inte har en opposition att tala om; lägg då till det osäkra parlamentariska läget, och anledningen till att Moderaterna är ganska nöjda med att det politiska spelet främsta handlar om småfrågor på marginalen - och inte en fortsatt idédebatt om reformen av Sverige - ter sig ganska uppenbar. Inget konstigt med det - varför utmana en opposition som inte finns när det enda man riskerar är att tappa väljare? Men det är i detta visionslösa politiska vakuum som Centerpartiet i sin historiska roll som samhällskritiker har en viktig och självklar roll att fylla. Men då krävs det att vi sätter ned foten om vartåt vi vill och kaxar till oss så att vi vågar och orkar vara så spetsiga och tydliga som vi måste.

I dagens politiska klimat räcker det dock inte med en klockren politik för att lyckas. Man behöver dessutom en karismatisk och slipad ledare som kan föra ut och personifiera politiken. Vi har i de senaste valen sett hur viktiga partiernas företrädare är för hur väljarna lägger sina röster - inte minst gäller detta för de mindre partierna som inte i samma utsträckning kan räkna med slentrianröster. Maud Olofsson hade den viktiga egenskapen att kunna väcka känslor hos väljarna, och visade sig också i ValU:s analys av föregående val vara en av de viktigaste partiledarna när det kom till att attrahera röster. Vi behöver någon som kan göra detta lika bra, till och med bättre.

Dessa krav sammantagna - något förenklat förnyelse och karaktär - ger mig vid handen att Annie Johansson är den kandidat som är otvivelaktigt bäst lämpad för uppgiften. Annies karisma, tydlighet och förmåga att tränga genom mediebruset är egenskaper som gör att hon har precis den karaktär som krävs. Det faktum att hon ledde Centerpartiets eftervalsanalysgrupp, som levererade smärtsamma men nödvändiga sanningar om partiets status, gör henne också klippt och skuren att genomföra den förnyelse som så väl behövs. Min röst, mitt stöd och mitt engagemang ger jag därför till henne.

Tycker du som jag, gå med i Facebooksidan för Annies kandidatur.

Med detta sagt ser jag dock fram emot en spännande, öppen process där de tre kandidaterna får presentera sina visioner för Centerpartiet. För även om jag vill se Annie som segrare när dammet har lagt sig, är det alltid bra med konkurrens. Genom denna process kommer nämligen olika ödesfrågor att stötas och blötas åt olika håll, de politiska lösningarna kommer att slipas och visionen för Sverige att formas under livliga debatter. Vår politik kommer att hamna i centrum, både internt och i media. Och det är precis vad Centerpartiet behöver.

----
På DN och i Aftonbladet meddelar ett antal prominenta centerföreträdare att de backar Annie Johansson. Detsamma gäller för Centerpartiet i Kristianstad, Östergötland, Södermanland och fyra Skånekommuner.
----
Idag skriver Anna-Karin Hatt sin programförklaring påDN-debatt. För hennes kandidatur har även en ny hemsida startats: "Vi vill ha Anna-Karin".
----
I media: HG, AB, AB2, ÖP, SR, DI, DM, SvD, SvD2, DN, DN2
----
Urval av bloggar: Magnus Andersson, Tokmoderaten, Staffan Danielsson, Johan Hedin, Helen Törnqvist, Rickard Nordin, Mikael Andersson, Kent Persson, Peter Andersson

Ett försök till återuppståndelse

2011-07-20T12:59:00.004+02:00

Den 31 maj 2011 föddes min dotter Julie. Hennes stundande ankomst var en av de stora anledningarna till att jag tog en paus i mitt bloggande. Tiden räckte liksom inte till. En annan viktig anledning var att jag helt plötsligt tappade lusten att blogga.

Igår fyllde Julie sju veckor. Idag meddelar Centerpartiets valberedning att det finns tre kandidater till ordförandeposten.

Spännande, viktiga och intensiva veckor väntar för mitt parti; alltså finns det mycket att skriva om. Lusten har därför börjat komma tillbaka så smått, så den delen börjar ordna upp sig. Men att nu äntligen ha en livs levande sjuveckors bäbis innebär dock inte att man per automatik får så mycket mer tid över. Däremot förklarade min boss, Per Ankersjö, för mig att man som småbarnsförälder blir intergalaktiskt mer tidseffektiv än pre-baby. Jag har aldrig haft anledning att misstro honom tidigare, och förutsätter därför att jag nu helt plötsligt kommer att få mer tid över till bloggande - om än inte kanske just precis när jag vill det själv.

Jag kommer därmed så sakterliga försöka komma igång och blogga igen. Min första anhalt blir givetvis att kommentera det stundande partiledarvalet i Centerpartiet. Men det får bli lite senare. Nu måste jag faktiskt gå ut på en promenad med min dotter.

Tillfällig paus

2011-05-27T15:39:00.003+02:00

Som trogna läsare, och andra också för den delen, säkert har märkt har det varit tämligen glest mellan mina bloggposter på sistonde. Det är ett högst oplanerat tillstånd av AFK som har inträffat från min sida.

Orsakerna bottnar både i tid och lust. Tid eftersom jag både bitvis har haft det hektiskt på jobbet och dessutom snart ska bli pappa för första gången (om ungen bara vill komma ut...), och lust eftersom bloggosfären gick in i någon form av kollektiv dvala efter valet i september. Och i takt med att länkarna och läsarna minskade, minskade även lusten att ta sig tid till att skriva, vilket formade en ond cirkel som slutligen renderade bloggens oplanerade stiltje.

Jag har dock i nuläget inga planer på att sluta helt, men jag känner att jag behöver få lusten tillbaks. Vi får sen när det blir; till dess: Ta ta.

Albin

Tur att Juholt inte blev nominerad till finansminister...

2011-03-10T18:12:00.003+01:00

Jag kunde inte hålla mig längre med ännu en kommentar om Socialdemokraternas blivande(?) partiledare.

Såväl DN som SvD bjuder på ett "buskisklipp" med Juholt.

Tillåt mig bjuda på ett helt annat:

Hängde ni med? Alltså: "Solidaritet skapar tillväxt, att tillväxt kan användas till välfärd som ger mer solidaritet som ger mer tillväxt..."

Tur att Juholt inte blev nominerad till finansminister...

Fiskdammen Socialdemokratin

2011-03-10T15:03:00.002+01:00

Dagens stora överaskning var att Socialdemokraternas valberedning som en blixt från en klar himmel föreslog Håkan Juholt som ny partiledare för Socialdemokraterna. De tilltänkta kandidaterna har ju duggat tätt på senare tid, men i takt med att fler och fler tackat nej till det otacksamma uppdraget att styra upp socialdemokratin har valberedningens arbete uppenbarligen blivit allt mer desperat.

Det finns mycket att säga om detta val; långt mycket mer än jag har tid att plita ner just nu. Jag nöjer mig därför med att citera Daniel Persson, twitterredaktör för emils tankar, appropå valberedningens beslut:

"Det känns verkligen som en fiskdam på ett barnkalas. När man ställde sig i kön hoppades man på godis eller frukt men till slut blev det alltid nån satans popcornpåse och en knippe gamla rädisor som ingen vill ha..."

Jag undrar hur många Socialdemokrater som känner igen sig i det citatet idag. Antagligen ganska många.

----
Andra som bloggat: Martin Moberg, Röda Berget, Niklas Carlsson, Mikael Andersson, Johan Westerholm, Högberg, Tokmoderaten, Thomas Böhlmark, Motpol, Scaber Nestor, Gunnar Hökmark, Per Ankersjö, Magnus Andersson
----
I media: ,
SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, AB, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, Exp, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, Exp6, Exp7, SSD, GP

Kakofoni hos kommunal

2011-03-08T15:35:00.001+01:00

På grund av anställningsavtalet tvingades busschaufförerna anpassa sitt språkbruk på rasterna. Risken för kakofoni var allt för stor.

I Jönköping ville det nya bussbolaget att de anställda skulle skriva under ett kontrakt som bland annat tvingar dem till att bara prata svenska - även på luncher och på raster - någonting som den lokala sektionsordföranden för fackförbundet Kommunal, Thor Tärnbring, välkomnade. Anledningen var att Tärnbring var rädd för en "kakofoni".

För den som undrar vad Tärnbring syftar på kanske Nationalencyklopedin kan bringa viss klarhet:

kakofoni´ (grek. kakophōni´a 'missljud', av grek. kako´s 'dålig' och phōnē´ 'ljud', 'ton', 'röst'), missljud, disharmoni. Det kan i poesi röra sig om t.ex. oavsedd eller avsiktlig anhopning av klanglösa konsonanter, eller i musiken om medvetet disharmoniska och osköna ackord. Motsatsen är eufoni (välljud, harmoni).

Det är klart, missljud i matsalen vill man ju inte ha. Men vart tycker då Tärnbring att gränsen går för kakofoni? Det finns säkert vissa som skulle definiera exempelvis min egen ljuvliga dialekt östgötskan som "disharmoni" eller "missljud". Hur skulle jag göra då för att kommunicera? Skicka lappar?

Viss vägledning rörande detta spörsmål kan dock sökas i Tärnbrings kommentar till Expressen:

"Vi har en sån pytteliten matsal. Om två personer från utlandet pratar högt på sitt språk så visar ju inte dom någon hänsyn. Det är bara så att de är mer högljudda än vad vi är."

Nej, tvi vale för högljudda utlänningar! Tack Thor Tärnbring och Kommunal för er ovärdeliga insats, svenska arbetare kan åter tack vare er känna trygghet i sin anställning.

Lyckligtvis verkar såväl företaget som fackförbundet på central nivå ha lite mera vett och sans i sina bedömningar. Företaget har nu dragit tillbaka avtalet och Kommunal ska "utreda vad som har hänt på lokal nivå"; den så förhatliga disharmonin verkar därmed redan ha nästlat sig in hos Kommunal. Vi väntar med spänning på vad utredningen kommer fram till.

----
I media: GP, DN, SvD

Betnér besökte Stureplanscentern

2011-03-04T10:04:00.003+01:00

Magnus Betnér på Obaren igår. Mästerfotograf: Undertecknad.

Igår besökte Magnus Betnér Stureplanscentern. Av förklarliga skäl var intresset stort, och Obaren på Sturehof tätt packad med såväl centerpartister som vanliga dödliga människor intresserade av vad sanningssägaren Betnér skulle komma med.

Betnér höll också precis den klass som man kunde förvänta sig: I ett rasande tempo betade han av viktiga frihetliga politiska ämnen som alkoholmonopolet, sexköpslagen, drogpolitik, yttrandefrihet och rasism, men vävde också på ett snyggt sätt in reflektioner kring heta dagspolitiska ämnen. Han var heller inte blyg för att ge oss en och annan pik om vår egen politik, vilket alltid är uppfriskande.

Jag är ett stort fan av Betnérs rättframhet och förmåga att kunna göra politik av humor, och vice versa. För egen del är jag övertygad om att Betnér skulle bli en lysande politiker (jag skulle i detta hypotetiska scenario absolut överväga att lägga min röst på honom), men risken är nog att det skulle ske på bekostnad av hans själ, och det vill vi ju inte vara med om. Då tror jag faktiskt att Betnér har en viktigare roll att fylla i sin nuvarande funktion som en finne i röven på den svenska skitnödigheten. Det behövs för att med jämna mellanrum plocka ned de som arbetar med politik på jorden. Inklusive mig.

Nästa gång gästas Stureplanscentern av den mytomspunne samhällsdebattören Johan Norberg. Missa för allt i världen inte det!

----
Andra som bloggat: Hannes Hervieu, Lake

I Kina bygger man hus...

2011-03-04T09:28:00.004+01:00

...i Sverige bråkar man om nivån i A-kassan och försöker hålla gränsen mot utländsk konkurrens.

Det finns mycket man kan säga om Kina, men tänk om byggbranschen bara kunde matcha en bråkdel av deras produktivitet. Då skulle vi på allvar kunna bygga bort bostadsbristen, samtidigt som kostnaderna för boende skulle minska och bostadsbubblan få pyspunka.

Det förutsätter dock internationell konkurrens, och en fokus på rätt frågor från såväl politiken som fackförbund och byggherrar. Fram till dess får vi hålla till godo med att avundssjukt imponeras av projekt som det i klippet ovan, och hoppas att avståndet till Kina och Indien inte har vuxit allt för stort när verkligheten väl hinner ikapp oss.

----
Tipstack: Lukas Forslund

Tunnelbanan är inte färdigbyggd

2011-03-03T15:58:00.005+01:00

Bilden är lånad från Stockholms Handelskammare.

Idag skriver C-kommunalrådet från Solna Magnus Andersson och Maria Rankka från Stockholms handelskammare på SvD Brännpunkt att kollektivtrafiksutbyggnaden norrut bör ske i form av tunnelbana och inte spårväg. Även C-borgarrådet Per Ankersjö uttalar sig positivt om en utbyggd tunnelbana i dagens city.

Det är glädjande att Centerpartiet är på hugget i denna fråga. För att Stockholm ska kunna forsätta att utvecklas, där både klimathänsyn och företagens och människornas behov av vettiga transportförbindelser tillgodoses, krävs det nämligen att kollektivtrafiken byggs ut på ett genomtänkt sätt. I denna ekvation har tunnelbanan en given roll att spela.

----
Andra som bloggat: Johan Hedin

Metro målar om Sverigekartan

2011-03-03T12:34:00.011+01:00

Klipp från dagens Metro papperstidning.

Det känns som att det blev lite fel när Metros kartograf placerade ut Umeå på Sverigekartan :)

Wikström: Blockering strider mot yttrandefriheten

2011-03-02T16:50:00.009+01:00

Jag uppmärksammade för en tid sedan att EU är på väg att censurera internet genom att blockera hemsidor med barnpornografi. Pådrivande för detta är de båda Ceciliorna, Wikström respektive Malmström. I samma veva uppmärksammades det även att löftena om att detta "bara ska gälla barnpornografi, ingenting annat" inte var värda vatten eftersom kommissionen i hemlighet utreder möjligheten att även använda sig av blockering för att skydda nationella spelbolagsmonopol.

Men vad tycker egentligen Cecilia Wikström om blockering av hemsidor med barnpornografi? I en intervju med europaportalen i maj 2010 (se klippet nedan) gav hon ett ganska tydligt svar:

"Blockering är någonting som jag i grunden har mycket mycket svårt för för att det stider mot yttrandefriheten."

Denna principfasta ståndpunkt kan jämföras med uttalandet i samband med att lagförslaget om att möjliggöra för blockering av hemsidor behandlades i hennes utskott i februari i år (se klippet nedan):

"När det gäller blockering vill jag påpeka att barnpornografi faktiskt inte handlar om yttrandefrihet."

Samma ståndpunkt redogjorde Wikström för i en debattartikel i Eskilstunakuriren 25 augusti 2010.

Det är svårt att undvika att ställa sig frågan vad som egentligen hände där i tidsspannet mellan maj och augusti förra året? Från att blockering strider mot yttrandefriheten, till att det inte gör det. Utan någon som helst motivering till detta radikala åsiktsbyte.

En olycka kommer sällan ensam, brukar det heta. I stackars Wikströms fall stämmer detta talesätt smärtsamt väl. Jag säger stackars, eftersom jag inte betvivlar att Wikström drivs av en uppriktig vilja att göra någonting gott (även om det är så fel det kan bli), plus att det inte kan vara allt för lätt att handlägga partikollegan Malmströms lagförslag i parlamentet. Men det ändrar inte det faktum att hon nu är i färd med att genomföra en lagstiftning som hon själv för mindre än ett år sedan ansåg strida mot yttrandefrihetens grundprinciper: Vad hände egentligen mellan maj och augusti 2010?

Wikström påpekar i intervjun med europaportalen ovan att vi som är från Sverige ska komma ihåg att det kostade dåvarande minister Laila Freivalds hennes jobb att försöka blockera hemsidor på internet. Jag väljer att inte vidare kommentera det påpekandet.

En public service-avgift är bättre men inte bra

2011-03-02T08:34:00.008+01:00

Utspelen om public service framtid duggar nu tätt efter att en bred majoritet i kulturutskottet ställde sig bakom att utreda TV-licensen.

I går gjorde mitt eget parti entré i debatten med en debattartikel i Aftonbladet. Förslaget går ut på att public service ska finansieras via en allmän avgift för alla löntagare.

Förslaget är bättre än dagens modell eftersom en avgift som endast omfattar löntagare undanröjer den orimliga börda som det nuvarande systemets regressivitet innebär för studenter och andra med knappa resurser. Dessutom är det ett steg bort från det angivarsamhälle som Radiotjänst skapat med sina frilansande TV-kontrollanter. Detta är någonting som också mina partivänner är inne på:

"[Avgiften] ska betalas av de som tjänar pengar – inte av mediekonsumerande barn och ungdomar på nätet och i mobiler. Samtidigt som vi slipper ett system med dörrknackande kontrollanter."

Om man dessutom bara kunde kalla det för vad det är, en skatt och inte en avgift, skulle det också vara en ärligare modell än dagens, eftersom båda modellerna tar betalt för en tjänst oavsett om den används av den enskilde eller ej.

Denna modell synliggör också kostnaden för public service på ett tydligt sätt, vilket torde kunna medföra att public service slimmas till mer rimliga proportioner samt att skatten sätts till en nivå som motsvarar pbulic service faktiska kostnad, så att dagens absurditet med en TV-agvift som går med hundratals miljoner i plus (pengar som bara ligger på statens bankkonto utan att göra någon nytta) kan undvikas.

Men även med detta i beaktande är det fortfarande långt ifrån ett bra förslag. Debattörerna konstaterar själva att:

"Vi är övertygade om public services betydelse och om att dess idé är bärkraftig nog för att överleva sida vid sida med den reklam- eller abonnemangsfinansierade medieproduktionen."

Även SvT:s VD Eva Hamilton är även inne på samma resonemang i sitt tidigare DN-debatt utspel där hon propagerar för en internetskatt:

Den nuvarande tv-avgiften fungerar bra. Nio av tio svenska hushåll som har tv-mottagare betalar. Förra året ökade antalet avgiftsbetalande hushåll med 15.000. Och årliga undersökningar visar att en majoritet av publiken numera rankar SVT 1 som den klart bästa svenska tv-kanalen. Detta borgar för en fortsatt stark betalningsvilja.

Det finns nämligen en inbyggd motsägelsefullhet i dessa uttalanden: "Svenska folket uppskattar SvT", slås det fast. "Public Service idé är bärkraftig nog att överleva vid sidan av de marknadsmässigt finansierade TV-kanalerna".

Men varför måste i så fall staten gå in med sina bajonetter och tvinga medborgarna att betala för public service produktioner? Om dessa nu är så bra som alla påstår borde de väl rimligen stå sig ganska bra i konkurrens med det reklam- eller abonnemangsfinansierade TV-utbudet. Eller? Hyllningen av SvT:s programkvalité och vurmandet för tvångsmässig finansiering går helt enkelt inte ihop.

En (skatte)~~avgifts~~finansiering av public service är således på marginalen bättre än nuvarande modell. Men den svarar inte på den mest relevanta frågan i denna historia: Varför ska inte människor själva få välja vad, eller om, de ska kolla på TV? Vad är politikerna rädda för?

Det behövs även mod att ändra regelverket

2011-03-01T09:40:00.008+01:00

Trifoliumskrapan är ett exempel på spännande arkitektur som skulle kunna möjliggöra för Stockholms utveckling och samtidigt berika stadens skyline.

Magnus Andersson skriver idag på DN debatt om bostadskrisen. Andersson debattinlägg går ut på att det krävs politiskt mod för att ge klartecken till fler byggnationer. Självklart har han rätt. Det är helt befängt att det ska vara så svårt att bygga nytt i landets huvudstad, när hundratusentals människor står och knackar på stadens portar och inte vill annat än att flytta hit och bidra med sin kunskap och sina färdigheter.

Mot denna ambition att utveckla staden och möjliggöra för fler människor att flytta hit, står en liten men ack så högljudd skara bevarandeivrande personer med blicken lika envist som nostalgiskt fäst i backspegeln. Målet förefaller vara att inrätta huvudstadens skyline som ett museum över en svunnen tid; en mål som för denna skara tycks vara överordnat alla andra intressen, inklusive skenande bostadsköer.

Med tanke på att flera prominenta inslag i Stockholms skyline inte har så många år på nacken, så som Globen (1989), Hötorgsskraporna (1966) och Stadshuset (1923), kan man fråga sig vad Stockholm varit om dessa människor tidigare tillåtits ha samma inflytande som de har idag? Då hade vi inte haft någon skyline värd namnet, bara några hyddor vid Mälarens strand.

För att orka stå emot denna högljudda skara krävs det således mycket riktigt politiskt mod. Men det är bara ena sidan av myntet. Ett lika stort problem är det rigida regelverk med godtyckliga grunder för överklagande som ligger som en våt filt över bostadsbyggandet i Stockholm. Politiskt mod räcker bara så långt ifall byggnader på löpande band överklagas och till och med underkänns med fördröjningar och miljonkostnader som följd. Det krävs alltså också politiskt mod för att ändra på regelverket så att modiga politiker tillåts vara modiga i bostadsfrågan.

----
Andra som bloggat: Johan Hedin, Christian Ottosson

Kyrkan och politiken

2011-03-01T09:13:00.006+01:00

Expressen har idag en bra ledare på temat religion som maktmedel. Det är oerhört problematiskt när religiösa ledare börjar peka ut vad som är rätt och fel baserat på vad en fiktionell(?) figur hypotetiskt kan tänkas tycka. I synnerhet när denna fiktionella(?) figur inte heller avslöjar vad alternativet kan tänkas vara.

Ledarskribenten konstaterar att kyrkan på riktigt borde göra slut med politiken och undvika att proklamera vad Gud må tänkas tycka i olika sakfrågor. Ledarskribenten påminner i detta sammanhang om vad Jesus enligt bibeln sade till fariséerna:

"Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud" (Matt 22:15).

Amen.

----
Update kl 18:05: Uppmärksammar att flera andra har skrivit i detta ämne; läs vidare bland andra Staffan Danielsson, Johan Ingerö och Maria Ludvigssons debattinlägg i Aftonbladet.

Miljöpartiet och flyget

2011-02-28T11:54:00.002+01:00

Om det var någon som tvekade på Miljöpartiets inställning till flyget som transportmedel så levereras det idag ett tydligt svar på SvD Brännpunkt:

Industrins företrädare påstår att flygbranschen och miljörörelsen vill samma sak. Det är knappast sant. Flygbranschen vill maximera sina vinster. Miljörörelsen vill att vi människor lever på ett sätt som inte ödelägger naturen och ger förutsättningar för ett hållbart samhälle. Det är svårt att se hur de två målen egentligen kan sammanfalla och sträva åt samma håll.

Språkrörskandidaten Joakim Pihlstrand-Trulp levererar också lite härlig vänstersyn på marknadsekonomi:

Det handlar om deras egen vinst där de främsta drivkrafterna är egoism och girighet.

Miljöpartiet post-Wetterstrand kan bli riktigt spännande :)

Har Sjöbovänstern rätt att kalla sig demokratiska?

2011-02-28T08:51:00.008+01:00

Vänsterpartiet i Sjöbo satte sig själva på kartan i somras med kravet på att det ska instiftas bland annat kommunala frisörer. Nu har de levererat igen.

Denna gång har de motionerat om att politiker som behandlar ärenden om privatisering inte ska få något arvode:

"Tanken är att de entreprenörer som tar över verksamheter som i dag är kommunala ska stå för kostnaderna. Som exempel nämner partiet att det arbete som kommunens tjänstemän gör inför en privatisering inte ska betalas med skattemedel. Vänsterpartiet anser också att det inte bör utgå arvode till politiska ledamöter i samband med att de behandlar frågor om privatisering."

Man kan ju fråga sig hur arbete som handlar om förstatligande av privata verksamheter i så fall ska arvoderas? Med vänsterpartiets logik, "privat=dåligt - offentligt=bra", borde väl i så fall rimligen såväl förstatliganden som expropriation belönas med dubbelt arvode?

Förslaget visar återigen med all önskvärd tydlighet var Vänsterpartiet står i synen på demokrati: Bara de politiker som sysslar med "rätt" frågor ska bli arvoderade - oavsett vilken politik som väljarna har valt att lägga sin röst på. En tydligare agenda för institutionaliserad monokrati torde vara svår att finna.

Sjöbovänsterns motion leder därmed till ett ganska intressant filosofiskt spörsmål: Kan ett politiskt parti som med demokratins hjälp söker mandat för att upplösa densamma verkligen kalla sig demokratiskt?

PRO pallade päron på förskola

2011-02-25T14:36:00.011+01:00

Detta är faktiskt lika tragiskt som underhållande. Kommentaren från trädgårdsteknikern(!?) Birgitta Magnusson, "Jag har aldrig varit med om något liknade", är fullständigt fantastisk :)

----
Update 28/2: Blev just uppmärksammad (se kommentar nedan) på att träd-pro-vokatören hette Buske i efternamn. Denna historia blir bara bättre och bättre :)

Pinsamt att vänstern försöker göra poänger på Libyen

2011-02-24T13:15:00.002+01:00

Det är riktigt otäcka scener som utspelar sig i Libyen just nu. Gaddafis tal uppmanade till och med till folkmord. För egen del tycker jag att omvärldens reaktioner har varit på tok för svaga. Uppgifterna att al-Qaidas nordafrikanska gren redan finns på plats för att stödja demonstranterna är i detta sammanhang också mycket oroväckande, eftersom det reser frågan vad som ska komma efter Gaddafi.

Samtidigt skriver exempelvis Röda Malmö om "Gaddafi-kramarna i högern" och Annarkia om "Högerns vänslande med Gadaffi".

Dessa försök att plocka billiga politiska poänger på händelserna i Libyen är riktigt pinsamma, i synnerhet om man beaktar att de enda som hittills uttryckt stöd för Gaddafi är de klassiska höger(?)staterna Kuba, Nicaragua och Venezuela. Orsaken till att något "Ship to Tripoli" inte blivit av kan nog dessutom ha att göra med den kände höger(?)aktivisten Mattias Gardells historiska "vänslande" med Gaddafi.

Oavsett dessa prekära omständigheter tror jag faktiskt inte att den svenska vänsterrörelsen stöttar Gaddafi. Däremot kan jag tycka att "vänstern" borde ta sig en funderare över sin egen situation innan de försöka kleta Gaddafi på andra.

----
Andra som bloggat: Magnus Andersson, Thomas Böhlmark

Aftonbladets syn på bidragsfusk

2011-02-23T21:47:00.006+01:00

Aftonbladet berättar idag om Hazel Cunningham - brittiskan som varje månad lurade socialkontoret att av många olika anledningar betala ut bidrag till henne; en person som lever på andras arbete och som genom sitt agerande gör att det blir svårare för de som faktiskt behöver samhällets stöd att få hjälp.

Vad väljer då Aftonbladet att fokusera på? Det faktum att Cunningham är en bidragsfuskare som parasiterar på andras arbete? Nej då! På Aftonbladet konstateras det bara krasst att hon inte borde ha lagt ut bilden på sitt tillfuskade bröllop på internet. Och varför borde hon inte det då, kan man fråga sig? Jo, för att då hade hon ju kunnat fortsätta att leva på andras arbete!

Det verkar dock inte vara någon big deal på Aftonbladet. De riktiga bovarna är nämligen de som tjänar pengar på att arbeta.

C vill ha bredare skattesänkningar än M

2011-02-23T16:15:00.010+01:00

Som svar på ett antal Moderaters utspel i torsdags om att avskaffa värnskatten skriver idag 17 Centerpartister, däribland Per Ankersjö, att skattesänkningarna måste vara bredare än så.

Centerpartiet har länge förordat att man istället för att avskaffa värnskatten ska sänka den statliga inkomstskatten rakt över med fem procent. Effekten som uppnås då är densamma för de som idag betalar värnskatt, men betyder att också vanliga akademiker omfattas av skattesänkningen.

På sikt måste givetvis ~~marginalskatterna~~ den progressiva skatten bort helt. Det är det enda rätta, både från ett rättviseperspektiv och från ett samhällsekonomiskt perspektiv. En generell sänkning av den statliga inkomstskatten med fem procent skulle därför vara ett mycket gott steg på vägen.

----
Andra som bloggat: Annie Johansson, Johan Hedin, Magnus Andersson, Paul Lindquist, Joel Falk, Gustav Andersson, Helen Törnqvist

Publicerad!

2011-02-23T11:04:00.008+01:00

Undertecknad förärades med en halvsida på sidan 12 i senaste numret av Yrkesfiskaren

För två veckor sedan skrev jag ett blogginlägg om avslöjandet att WWF manipulerat sina egna konsumentrekommendationer för fisk för att undvika att bli utkastade ur Vietnam. Min poäng var att även miljöorganisationerna måste kritiskt granskas trots - eller kanske just på grund av - att de företräder så viktiga intressen.

Kort därefter hörde branschtidningen Yrkesfiskaren av sig. De hade läst mitt inlägg och undrade om jag ville skriva en krönika på temat i deras kommande nummer. Sagt och gjort, i fredags kom tidningen ut och på sidan 12 kan alltså undertecknads visheter i det ovan nämnda, dock något omskrivna, blogginlägget insupas av Sveriges yrkesfiskare och andra intresserade läsare.

Alltid lika kul när det man skriver läses och (förhoppningsvis) uppskattas av andra än undertecknad, men om den här trenden håller i sig måste jag nog tämligen skyndsamt se till att skaffa mig en ordentlig porträttbild :)

Resolutionernas tid är förbi

2011-02-22T22:15:00.010+01:00

Muammar al-Gaddafis tal till nationen är bland det mest otäcka jag sett. Landets ledare uppmanar till inbördeskrig, till att medborgarna ska döda varandra. Gaddafi uppmanar till folkmord.

FN:s säkerhetsråd samlades idag för att behandla läget i Libyen. Om representanterna över huvud taget kommer att lyckas enas om något, kommer det med all sannolikhet blott vara en resolution som fördömer våldet mot civila och som manar till återhållsamhet (antagligen från båda sidor). I just fallet Libyen kanske de till och med går så långt att de hotar med sanktioner om inte de grundläggande mänskliga rättigheterna respekteras (för övrigt rättigheter som ju Libyen paradoxalt nog är med och övervakar för FN:s räkning). Men där går nog gränsen.

Det duger inte. Resolutionernas tid är förbi. Gaddafi har idag uppmanat till folkmord. Varken mer eller mindre. Vi ska med tanke på svårigheten att få ut opartiskt bekräftade uppgifter ur landet vara evigt tacksamma att Gaddafis planer offentliggjordes, och inte smiddes och spreds i det fördolda. Nu vet vi faktiskt hur han tänker hantera situationen - det borde räcka för att utan dröjsmål ingripa militärt och sätta stopp för blodbadet.

Ärligt talat skiter jag i om det är FN, NATO, USA eller för all del Sverige som står för trupperna. Det handlar om - potentiellt eller påbörjat - folkmord och vårt track record rörande sådant i just Afrika är ju inte direkt det bästa. Läget i Libyen är dessutom ett skolboksexempel på förutsättningar för humanitär intervention. Omvärlden har därmed inte bara rätt att ingripa militärt. Det är vår förbannade plikt att göra det.

----
Update 23/2 kl 08:35: The New York Times (mfl) skriver att säkerhetsrådet igår enades om en resolution som - tada - fördömmer våldet. Några sanktioner diskuterades inte ens eftersom det är "kaotiskt i landet" och det därmed är svårt att "driva ett case mot Libyen". Någon som fortfarande tycker att FN fungerar?
----
I media: DN, DN2, , DN3, DN4, DN5, DN 6, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, AB, AB2, AB3, AB4, Exp, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, Exp6, Exp7, SSD, SSD2, SSD3, GP, GP2, GP3, GP3, GP4, GP5, GP6, SR, SR2, SvT, AJ
----
Andra som bloggat: Gunnar Hökmark, Thomas Böhlmark, Johan Ingerö, Johan Westerholm, Johan Pettersson, Röda Malmö, Kent Persson, Motpol, HAX, Alltid rött alltid rätt, Adam Cwejman

Mp gör slut med S i SvD

2011-02-22T18:01:00.003+01:00

Då var det officiellt - det som vi i stadshuset har känt på oss ett tag: Miljöpartiet har i Stockholm gjort slut med Socialdemokraterna. Den stormiga romansen mellan Mp och S har därmed nått vägs ände.

Likt varje B-kändis värd namnet gör Miljöpartiet också det enda rätta: De går med brustet hjärta ut i media och offentliggör sin "jag-gör-slut-lapp". Givetvis finns också däri alla avslöjande snaskigheter om såväl exet som Mp själva, precis som sig bör när publika förhållanden imploderar. Det är bara att luta sig tillbaka och läsa mellan raderna:

MP: Det rödgröna samarbetet i Stockholms stad är härmed avslutat.
Översättning: Fatta, S, det är slut nu!

MP: Den cementerade blockpolitiken som dominerat Stockholm i årtionden har passerat sitt bäst-före-datum.
Översättning: Det är ni som behöver oss, inte tvärt om. Vi vill vara singlar.

MP: Trenden är tydlig, två val i rad har väljarna bekräftat att Miljöpartiets karta och kompass stämmer. I skarp kontrast till detta står en vilsen socialdemokrati som vägrar inse konsekvenserna av sitt krympande väljarstöd. Dessa ytterligheter omöjliggör i dagsläget ett samarbete.
Översättning: Det finns faktiskt andra som gillar oss, så det så. Andra som inte är loosers [ha!].

MP: Socialdemokraterna ser sig inte som ett parti bland andra. För oss är det tydligt att de fortsatt bär självbilden av ett statsbärande maktparti med egen majoritet, att allt annat är ett undantag.
Översättning: Ni tror att ni är så jävla speciella - men det är ni inte. Ni är faktiskt sjukt ospeciella!

MP: Trots valförlusten visar Socialdemokraterna i Stockholms stad inga tecken på lyhördhet eller konstruktiv samarbetsvilja.
Översättning: Asså, ni lyssnar ju inte...

MP: Inte minst blev det tydligt efter valnederlaget, då vi förhandlade om oppositionens politiska poster.
Översättning: ...och ni släpper inte till.

MP: Socialdemokraterna drev samma gamla kortsiktiga egenintressen hårt.
Översättning: Plus att ni bara tänker på er själva.

MP: Att upprätthålla maktfullkomligheten, och därmed rädda skinnet internt, var tydligen viktigare än att respektera valresultatet och samarbeta i opposition.
Översättning: Vet ni vad ni är? Egoistiska, respektlösa ynkryggar. Det är vad ni är. [snörvel] Våra känslor skiter ni ju uppenbarligen fullständigt i. [snyft]

MP: Uppenbarligen förmår Socialdemokraterna inte presentera de lösningar som stockholmarna söker.
Översättning: Dessutom är ni impotenta. [där fick dom!]

MP: Miljöpartiet är ett alternativ – inte ett komplement – till Socialdemokraterna.
Översättning: Vi klarar oss faktiskt själva, vi behöver inte er!

MP: Tidsperspektivet gör den gröna politiken unik.
Översättning: Vi är fräscha. Och Unika.

MP: Vi utformar inte politik med nästa lönehelg eller nästa valrörelse som deadline. Vi ser möjligheterna i lösningen på klimatförändringarna.
Översättning: Vad vi vill göra nu? Vet inte, men vi ska ha jävligt kul på vägen!

MP: För oss finns det inga motsättningar mellan ett solidariskt samhälle och individuell frihet.
Översättning: Vi kan tänka oss att ligga med både kommunister och libertarianer. Men det handlar inte om rebound. Vi gillar allt, så länge man kan dra en påse över det och rita på en maskros. Då är det grönt. Och mitten.

MP: Behoven och möjligheterna ska reglera skatten, inte tvärt om.
Översättning: Vem skulle inte vilja chansa på en maktgalen golddigger? [här - testa handklovarna, det kommer bara att göra lite ont]

----

Skämt åsido, det ska faktiskt bli intressant att se vad ett Miljöparti som inte hålls tillbaka i verklighetens begränsningar av Socialdemokraterna kan ta vägen. Några smakprov har vi ju i och för sig redan fått, clowner på ålderdomshem, förbjudna shoppingcenter, ickevåldsförsvar, och en stadsplanering som cirkulerar kring hästen.

Välkommen loss ur förhållandets tyngande bojor, Miljöpartiet! Go nuts ;)

----
I media: DN
----
Andra som bloggat: Ekonomisten, Erik Slottner, Krassman, Johan Hedin, Kent Persson, Tokmoderaten, Sten Nordin

Selektivitet var ordet

2011-02-22T14:34:00.008+01:00

Via Magnus Andersson blir jag uppmärksammad på någonting riktigt osmakligt.

På temat Libyen jämför Aftonbladets Åsa Linderborg regimens blodbad och övervåld mot sina medborgare med demonstrationerna i Frankrike och Grekland för några månader sedan. Sedan lyckas hon givetvis också få det till att allt är USA:s fel.

Linderborg landar därmed i slutsatsen att vår syn på diktaturer är selektiv. Tillåt mig konstatera att detsamma uppenbarligen gäller Linderborgs hela världsuppfattning. [sic]

----
Update 15:56: Upptäcker att det finns fler som tycker att uppmärksamheten kring Libyen är överdriven. Presidenten för HCI-FPFS ("Hugo Chavez International Foundation for Peace, Friendship and Solidarity"[LOL]) släppte igår ett pressmeddelande till Libyens försvar.

Förutom att de dementerar att det över huvud taget skulle finnas några demonstrationer i Libyen, konstaterar även de likt Linderborg att allt är USA:s fel: "Like the so-called opposition to the Governments of Venezuela and Iran, Libya's opposition constitute of a group of terrorists recruited, trained, funded and lodged in the United States." Inte nog med det, också selektiviteten går igen: "In fact the reality on the ground in Libya shows that Libyans are behind their charismatic leader."

Linderborg kanske borde skriva en debattartikel på temat ihop med HCI-FPFS?

Utmärkt förslag Hamilton!

2011-02-22T09:02:00.006+01:00

Igår var tidningen Riksdag och Departement först ut med nyheten att det finns en bred majoritet i riksdagen för att utreda TV-licensen.

Kristdemokraterna Andreas Carlson och Caroline Szyber var sedan snabba med att på Brännpunkt kräva att TV-agiften ska slopas. Det betyder dock inte en liberalisering av TV-tittandet. Istället föreslår de att avgiften ska bytas ut mot en extra minuspost i lönebeskedet, likt begravningsavgiften.

SvT:s VD, Eva Hamilton, kan givetvis inte vara sämre. Hon föreslår idag på DN-debatt att avgiftsunderlaget ska utvidgas från TV-apparater till även datorer och mobiltelefoner. Förslaget är dock ingalunda nytt; senast 2008 kom sagde Hamilton med precis samma förslag. Motiveringen var även då att SvT:s programutbud tillgängliggjorts på internet varmed alla som på ett eller annat sätt har tillgång till internet borde träffas av betalningsskyldigheten. Med samma logiska resonemang frågar jag mig om jag därmed kan kräva av Eva Hamilton att betala mig för möjligheten att faktiskt kunna läsa min blogg?

Missförstå mig dock inte, jag tycker att Hamiltons förslag är utmärkt. Det är nämligen precis sådana utspel som krävs för att människor ska fatta hur sjukt detta översittarsystem är och börja inse att det är dags att överge den kostsamma lekstugan som är statlig television. Är det inte hög tid för vuxna människor att själva få bestämma vad de vill kolla på för TV?

----
I media: RoD, AB, Exp, SvT, SvD
----
Andra som bloggat: Thomas Böhlmark, Magnus Andersson

Ett gott steg på vägen, Hägglund

2011-02-21T11:30:00.005+01:00

Skruf, mitt favoritsnus på den tiden det begav sig.

Det är givetvis glädjande att Göran Hägglund och Kristdemokraterna byter fot beträffande fri rörlighet i EU. Misstaget när partiets toppkandidat Ella Bohlin kom ut som en pekpinnepolitiker av rang genom att göra snusförbud till sin profilfråga i EP-valet kanske nu är på väg att repareras.

Det finns nog ingen som på allvar påstår att det är hälsosamt att snusa. Men det är ett medvetet risktagande som det måste vara upp till varje person att ta ställning till själv. Folkhälsoargumentet faller dessutom platt till marken när cigarettförsäljning - någonting som bevisligen är mer hälsovådligt än att röka - omfattas av EU:s fria rörlighet för varor. Att då förbjuda snus med motiveringen folkhälsa är ungefär lika befängt som att acceptera att vi säljer vodka, men förbjuder folköl.

Och appropå alkohol kanske det kunde vara klädsamt om Kd även kunde släppa sitt motstånd mot gårdsförsäljning. Förhoppningsvis kan väl den numera nyanserade och sunda inställningen till snus vara ett gott steg på vägen.

----
Passus: Jag kan faktiskt inte hålla mig från att kommentera Alliansfritts inlägg i frågan. I egenskap av enkelspårig oppositionsmegafon lyckas de återigen med bedriften att ena dagen kritisera Kd för att de tar strid mot snuset, för att nästa dag kritisera dem för att ta strid för snuset. Alliansfritts har därmed dragit devisen "att opponera blott för opponerandets skull" så långt att jag faktisk inte skulle bli förvånad om de sågade mig längs fotknölarna om jag påstod att det vore bra om Alliansen förlorade nästa val. Jag frågar mig vad Alliansfrittsgänget själva egentligen tycker i frågan?
----
Andra som bloggat: Anders W Jonsson, Ekonomisten, Johan Hedin, Tokmoderaten, Per Ankersjö, Thomas Böhlmark

Frihet. Svårare än så är det inte.

2011-02-21T08:58:00.004+01:00

Alla som någon gång funderat över vad som ligger i det idépolitiska begreppet frihet borde ta ett par minuter och läsa Hax fullständigt briljanta text på temat.

Hur kan någon efter att ha läst detta inte kalla sig liberal?

"Ekonomisk tillväxt = Cancer"

2011-02-18T10:43:00.009+01:00

Ibland blir man faktiskt fortfarande häpen över den extrema tillväxtfientlighet som frodas i Miljöpartiet. Senast ut på banan är Etelka Huber, som i en Newsmillartikel inte drar sig för att jämföra ekonomisk tillväxt med cancer.

Jag undrar vad de miljontals(?) människor världen över som lyckats få sin livshotande cancer botad tack vare just ekonomisk tillväxt har att säga om den jämförelsen?

Osmakligt är bara förnamnet.

----
Tipstack: Hannes Hervieu
Läs mer: Sida: Ekonomisk tillväxt behövs för att minska fattigdomen
----
Update 18/2: Magnus Andersson svarar nu Huber med en egen newsmillartikel.

Pennan är visserligen vassare än svärdet...

2011-02-17T22:27:00.007+01:00

...men båda kammar noll mot Johan Ingerös ljussabeltangentbord när han är på det humöret. Ingerös dräpande utfall mot DN:s Lisa Bjurwald är en fröjd att läsa för alla oss som gillar retoriskt underhållningsvåld :)

Eskil säger nej till Marockanska fiskeavtal

2011-02-17T21:37:00.005+01:00

Femton av arton svenska europaparlamentariker skriver idag på DN-debatt med uppmaningen att Sverige måste rösta nej till att förlänga fiskeavtalen med Marocko. Anledningen är att avtalen egentligen avser fiskerätter utanför den av Marocko ockuperade Västsahariska kusten och därmed är klockrent folkrättsvidriga. De är utan att överdriva en skamfläck av groteska proportioner för EU och någonting som kostar, och kommer att kosta, oss otroligt mycket trovärdighet i den utrikespolitiska debatten.

Mycket glädjande lämnar också landsbygdsminister Eskil Erlandsson per omgående supertydligt besked: Sverige tänker fortsätta rösta nej till avtalen, och driver dessutom på för att såväl fler medlemsstater som kommissionen ska ta sitt folkrättsliga ansvar. Bra där Eskil!

----

Passus: Att Piratpartiet inte skrev under debattartikeln kan jag förstå - deras grej är att de är ett "enfrågeparti", tycka vad man vill om det. Men att Alf Svensson och Anna Maria Corazza Bildt inte skrev under är uruselt. Deras bortförklaringar ger jag heller inte så mycket för. Pinsamt är bara förnamnet.

----
Andra som bloggat: Lena Ek, Cecilia Wikström, Caroline Szyber, Jens Holm, Isabella Lövin, Isabella Lövin 2, Jonas Sjöstedt, Johan Westerholm

Det finns ingenting så permanent som en temporär skatt

2011-02-17T21:05:00.002+01:00

Värnskatten infördes 1995 av den dåvarande Socialdemokratiska regeringen. Skatten skulle bara finnas i tre år, sades det, och syftet var att sanera statsbudgeten. Drygt 15 år senare är skatten fortfarande inte avskaffad - det är bara argumenten som är utbytta.

Idag skriver ett antal moderata kommunalråd på SvD Brännpunkt om att värnskatten måste avskaffas. De lyfter både fram den historiska kontexten och det faktum att skatten är direkt kontraproduktiv. Båda dessa argument är givetvis mycket relevanta.

Men i ett gästbloggsinlägg hos Tokmoderaten lyfter Johan Hedin dessutom fram det i sammanhanget kanske mest relevanta argumentet, nämligen: Det är rätt.

Och det är det också, rätt alltså. Värnskatten är en okynnesskatt; ett socialistiskt otyg som institutionaliserar Jante. Därför ska den väck. Att det dessutom faktiskt skulle gynna statskassan är bara en trevlig bonus.

Milton Friedman sade en gång: "There is nothing so permanent as a temporary government program.". Jag tror dock inte att han skulle lacka ur så mycket om vi visade att han hade fel. Så låt oss göra det.

----
Andra som bloggat: Ekonomisten, Almega, Kalderén, Stureplanscentern, Skattebetalarna

Mytbildning var ordet: Spelsajter står på tur för EU-blockering.

2011-02-16T15:32:00.008+01:00

Cecilia Wikström svarar på sin blogg på kritiken mot lagförslaget med innebörden att medlemsstaterna ska få censurera internet i jakt på barnpornografi (se videobloggen ovan). Jag vill börja med att ge Wikström credd för att hon i alla fall tar debatten och försöker förklara hur hon tänker. Det är dock lite riskfyllt att kalla sina kritiker för "mytbildare"; sådana uttalanden tenderar nämligen att komma tillbaks och bita en därbak.

Wikström har dyrt och heligt försäkrat att blockeringen bara ska gälla barnpornografi: "Vi är mycket måna om att i den här texten framhålla att blockering endast får ske när det gäller barnpornografi och ingenting annat", sa Wikström till SR så sent som i måndags. Jag undrar då varför kommissionen i detta nu håller på och utreder ett blockeringssystem av "illegala" spelsajter? (European Commission, Green paper on on-line gambling in the Internal Market, 2011; se s. 6 och 28)

Detta borde dock inte vara någon nyhet för Wikström eftersom EDRI:s Joe McNamee vid en LIBE-hearing redan i höstas i anslutning till detta lagförslag flaggade för att kommissionen börjat fundera på att udvidga blockeringsmetoden till online gambling (se klippet nedan). Vad gjorde Wikström och LIBE med den informationen?

McNamee förklarar också i klippet ovan hur ineffektivt, svårt och dyrt det är med blockering, oavsett vilken metod man använder sig av. Hans slutsatser verifieras också, komiskt nog, i kommissionens ovan nämnda green paper.

"Whilst blocking access to operators without a national license might be justified, this has proved to remain technically challenging and costly to date, with the effect that a residual but significant "unlawful" offer may continue to be accessible." (se s. 6)

Man kan ju därför undra om Wikström har undersökt och tagit ställning till hur effektivt blockering är, vilken blockeringsmetod som ska användas och vad alternativkostnaden är? Det är frågor som i alla fall jag gärna skulle vilja ha svar på.

Men, å andra sidan, vad vet jag? Kommissionen kanske inte alls håller på att utreda blockering av spelsajter och blockering av hemsidor kanske är superbilligt och jätteeffektivt? Mytbildning var ordet.

----
I media: EP, EP2, European Voice
----
Andra som bloggat: HAX, Magnus Andersson, Farmor Gun, Frank Thorén Hall, Lake
----
Mer matnyttig information finns på: Deletion, not blocking, Stop Web Blocking, samt AK Zensur

Dubbelcecilia och dagen då internet censurerades

2011-02-14T08:40:00.010+01:00

Idag kommer Europaparlamentets LIBE-utskott att sammanträda och bland annat rösta om ett lagförslag som går ut på att medlemsstaterna tvingas censurera internet. Som vanligt är det jakten på barnpornografi som anges som skäl för att begränsa vår kommunikation.

Kommissionens förslag är också precis så oroväckande som man hoppats att det inte skulle vara. Bland annat slås det fast att dylika bilder inte skyddas av yttrandefriheten eftersom de inte kan anses utgöra ett yttrande (se recital 13).

Låt oss till att börja med slå fast att övergrepp på barn är bland det mest avskyvärda som finns och ska också bekämpas med alla rättsstatens till buds stående medel. Men att lägga pengar på att censurera internet istället för att jaga förövarna är en ofantligt uddlös felprioritering. Och när staten går in och börjar ange vad som är ett "yttrande" och vad som inte är det, då är vi ute på riktigt hal is!

Därtill är man (återigen) inne och naggar i kanterna på principen om "mere conduit", när man på "frivillig väg" vill få till en självsanering bland ISP:arna (också det recital 13). Men det centrala är ändå att medlemsstaterna ska bli skyldiga att blockera vissa delar av internet (se recital 13 samt art 21).

Ansvarig kommissionär, Cecilia Malmström, menar dock att det inte handlar om censur:

“I am a liberal, I consider free speech as a fundamental value and I have fought for that all my life, so accusations that I'm trying to censor the internet and limit freedom of speech really go to my heart because that is absolutely not what I'm trying to do,” Malmström said. “But I have seen those pictures; they have nothing to do with freedom of speech. This is a horrible violation.”

Inte heller hennes parikollega i EP - tillika ledamot av LIBE - Cecila Wikström anser att statlig blockering av internet är något problem:

"Vi är mycket måna om att i den här texten framhålla att blockering endast får ske när det gäller barnpornografi och ingenting annat, säger Cecilia Wikström. Det har varit ett sätt att ge försäkringar till dem som har levt under kommunistiska diktaturer, där yttrandefriheten verkligen har satts på undantag. Detta gäller inte oliktänkande och inte stridbara politiska förslag eller partier."

Så, för att summera: Malmström anser att hon har rätt att bestämma om censur av saker som "inte har med yttrandefrihet att göra", och Wikström anser att censur i kommunistländer är dåligt, men censur av EU är bra.

Aldrig förr har väl det utnötta ordspråket "Vägen till helvetet är stensatt med goda föresatser" passat så bra som i fallet Dubbelcecilia och dagen då internet censurerades.

----

Lyckligtvis finns det dock vissa personer i Europaparlamentet som har huvudet med sig. Lena Ek har lagt ett antal ändringsförslag som sanerar det värsta när det kommer till blockering av internet. (Alla ändringsförslag finner du här; se Eks ändringsförslag nummer 81, 88, 316, 319, 330; jämför gärna med Wikströms ändringsförslag nummer 78, 313, 320, 337 - även 189 är intressant ur ett svenskt perspektiv med anledning av det rättsläge som uppdagades i och med mangadomen.)

Speciellt Eks ändringsförslag 88 och 330 är intressanta i sammanhanget:

"The Commission should investigate the risks and possible downsides associated with blocking of websites. The investigation should assess the risk for erosion of the democratic rights of European citizens and take into account the prevalent use of blocking of websites in totalitarian societies to limit freedom of expression."

Det är nämligen precis det som behövs innan man hastar igenom en censur av internet: En noggrann analys av konsekvenserna i ett vidare perspektiv. Hur ska vi exempelvis kunna skälla på stater som Egypten när de stänger ner internet för sina medborgare, när vi ju faktiskt tillgriper samma medel själva? Ska vi hänvisa till Dubbelcecilia då och försvara oss med att vår censur faktiskt inte träffar något yttrande, eller att det inte är lika illa som censuren i kommunistländerna? Man skulle ju förstå om Mubarak et consortes skulle klia sig i huvudet och ha svårt att ta till sig av kritiken.

Ping: HAX, Mark Klamberg, Farmor Gun, Mary X Jensen, Johan Hedin, Christian Engström, Lake, Magnus Andersson, Anna Troberg, Rick Falkvinge, Hanna Wagenius.

Ding dong, Mubarak's gone!

2011-02-11T17:15:00.006+01:00

Sitter och tittar live via Al Jazeera på glädjescenerna från Liberation Square. President Mubarak har avgått. Förhoppningsvis är det födelsen av en demokrati vi bevittnar. Det som gör det hela än mer magiskt är att det egyptiska folket lyckats med en sådan omvälvande och historisk förändring av sitt land på fredlig väg.

Det är en ofattbar känsla att se alla jublande människor på min iPhone; hur löjligt det än låter, känns det på något konstigt sätt som man är med om det själv. Det påminner oss också om hur fantastiskt internet är.

De närmaste dygnen kommer att vara kritiska nu. Militären kommer tillsvidare att ta över ledningen, och de måste genast börja se till att samhället fortsätter att fungera - allt från ordning och säkerhet till infrastruktur, sjukvård och livsmedel. Frågan är också vad detta kommer få för effekter i andra länder i mellanöstern. Det är dock morgondagens problem. Idag ska vi glädjas med egypterna och deras nyvunna frihet. Detta är verkligen en enastående händelse!

Grattis Egypten, och lycka till!

----
I media: AB, DN, DN2, Exp, SSD, SvD, SvD2, GP

Vem fan är Birgitte Bardot?

2011-02-10T09:34:00.005+01:00

...och vad har hon med den svenska vargjakten att göra?

Natalia Kazmierska: Ständig kamp att leva i symbios med naturen
Jenny Jewert:: Ja till vargjakt

Miljöpartiets framtidsvision

2011-02-08T19:55:00.001+01:00

Miljöpartiets vision för framtiden?

Igår var det kommunfullmäktige i Stockholms stadshus. Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö fick under kvällen en mycket intressant replik från Miljöpartiets Per Olsson, där Olsson ifrågasatte om det finns någonting som kan kallas för "miljöbilar".

Det är ju faktiskt vansinnigt uppfriskande att Miljöpartiet äntligen börjar tala klaspråk: Bilen har ingen framtid i Miljöpartiets Sverige.

Den självklara följdfrågan blir därmed hur Miljöpartiet ser på framtidens transportbehov? Jag menar, om elbilar går bort som miljövänligt transportmedel, då borde ju rimligen även tågen vara diskvalificerade från framtida bruk. Lyckligtvis finns det en Mp-motion i riksdagen från oktober 2010 som kan bringa lite klarhet i frågan:

Motion 2010/11:MJ216 Hästens roll i samhället
av Tina Ehn (MP)

Hästens roll i samhället

Förslag till riksdagsbeslut

1. i den övergripande samhällsplaneringen ge exempelvis Boverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för en mer hästanpassad stads- och samhällsmiljö.
2. genom information till Sveriges kommuner uppmuntra och erbjuda utbildning för att skapa möjligheter till en mer hästanpassad samhällsplanering.
3. prioritera resurser för att utveckla teknik och redskapsutveckling för möjligheten till mer hästanpassad samhällsutveckling.
4. utveckla hästens roll och potential inom skogsbruket.

Motionen motiveras bland annat på följande sätt:

"I dag bygger vi samhällen självklara för bilism, utan att reflektera vilka av samhällets invånare som behöver prioriteras. Vi utgår sällan från breda mänskliga behov eller djurs behov, allt för ofta blir möjligheterna att parkera en bil en stor och viktig fråga. Men medvetenhet om hur en häst skulle klara av att passera en väg eller parkeringsplats tänker man inte på."

Välkommen till Miljöpartiets framtid.

----
Tipstack: Anders Haag
----
Fler knasiga Mp-förslag:
Skattebetalda clowner på ålderdomshem
Införa ett ickevåldsförsvar
Belåna huset för att ha råd med fastighetsskatten
Löneregleringar i syfte att kompetens och flit inte ska löna sig
Ersätta befintliga europavägar med järnväg

Tre slutsatser av LO:s rapport

2011-02-08T14:50:00.011+01:00

LO släppte igår sin årligen återkommande rapport om inkomstskillnaderna i samhället. Det finns (som vanligt) en hel del att invända mot LO:s analysmetoder, men det lämnar vi därhän denna gång. Jag tänkte istället summera tre olika slutsatser som olika ledarskribenter har dragit av rapporten.

1. Vem får det bättre om Zlatan slutar spela?
Per Gundmundsson på SvD skriver en tänkvärd ledare med analogiska utfall mot fotbollsvärlden. Han frågar sig om det verkligen blir bättre för löntagarna om VD:arna får det sämre? Om så skulle vara fallet ger han LO några goda råd på vägen:

"Det finns i så fall metoder att gå LO tillmötes. Man behöver inte hänga direktörerna i lyktstolparna. Man kan höja skatterna och driva företagen ur landet så att vd-jobben försvinner. Införa murar mot omvärlden så att den globala konkurrensen inte tvingar upp chefslönerna. Eller så kan man låta staten driva företagen. Men allt det prövades under förra seklet – även lyktstolpsmetoden – med klena resultat."

Gudmundsson konstaterar att lönespridning inte idag ses som ett lika stort problem och landar därmed i slutsatsen att Socialdemokraterna och LO sitter fast med förra seklets problemformulering från förra seklets konflikt. Det är också därför de båda blöder väljare respektive medlemmar.

2. Elitens kvinnor tjänar mer än männen
Marika Formgren på Corren har analyserat LO:s räkneverk från en liten annorlunda vinkel. Hon konstaterar att i den elitsubgrupp som LO är mest fixerad vid, den ”ekonomiska eliten” eller ”näringslivseliten”, tjänade kvinnorna betydligt mer än männen år 2006, 2007 och 2008. Männens inkomster dessa år motsvarade 43, 50 och 48 industriarbetarlöner – klart sämre än kvinnornas 51, 62 och 59 industriarbetarlöner:

Tänk vilken annorlunda vinkel LO kunde ha på rapporten, om de nu vill slåss för jämställdhet och högre kvinnolöner: ”Annika Falkengren på SEB och Mia Brunell Livfors på Kinnevik visar att det går – kvinnlig vd-elit slår manlig med 12 industriarbetarlöner!”. Fast LO kanske föredrar att kvinnor skrapar med foten och tackar underdånigt för några hundringar från jämställdhetspotten?

3. LO är inte lösningen
Expressens osignerade ledare framhåller att på tok för höga VD-löner och incitamentsprogram är symptomatiskt för att något har gått fel. Men frågan är vad man bör göra åt det:

Starka ägare hjälper. Både i USA och Sverige har vd:ar relativt sämre villkor när företagen har en dominerande, helst privat, ägare. Bara engagerade kapitalister kan sätta lönegrimma på direktörerna som annars sitter i varandras styrelser och höjer varandras löner. Men då gäller det att inte skrämma nuvarande och kommande privatägare ur landet med förmögenhetsskatt. Tänk på det och tänk om, LO.

Som stark anhängare av äganderätten och ägaransvar är jag den förste att applådera denna slutsats. Fler aktiva ägare (dvs inte passiva statliga fonder) är någonting som vore mycket positivt för svenska företag ur många aspekter.

Däremot tycker jag att det är mycket olyckligt att Expressen väljer att symbolisera bonuskramande VD:ar med Gordon Gekko; uppenbarligen kan inte bildsättaren sin historia. Så för dennes kännedom, och för vår andras utbildning och underhållning, bjuder jag nedan på Gekkos legendariska tal, Greed is good, med förhoppning om att detta kan bringa viss klarhet i vad Gekko är och inte är:

Bubblare: Bekämpa girighet med mer girighet
Den hälsosamme ekonomisten skriver, appropå temat Gordon Gekko, att höga löneskillnader kan vara ett tecken på organisatoriska problem, och att sådan girighet bäst bemöts med mer girighet á la Gekko. En intressant, och tämligen kontroversiell, slutsats som därmed också föräras med en bubblarplats på listan.

World Wildlife Fraud

2011-02-08T10:18:00.011+01:00

I vems intressen fiskar WWF?

I världsnaturfondens upplaga av konsumentguiden "Fisk till middag" från oktober 2010 är fisken hajmal, eller pangasius, rödlistad (s. 24), vilket innebär att konsumenterna uppmanas att inte köpa fisken. Kort därefter, i december förra året, gick dock WWF ut med ett pressmeddelande. Där ändrar man på rekommendationen och placerar fisken i en helt nyuppfunnen kategori som innebär att man inte avråder från köp utan istället uppmanar konsumenterna att "vara försiktiga". Denna hastiga omsvängning motiveras i pressmeddelandet på följande sätt:

"Vi accepterar den nya kategorin för att understödja de ansträngningar och åtaganden som den vietnamesiska regeringen och pangasiusindustrin tillsammans med WWF har satt upp för att förbättra och öka andelen hållbar fiskproduktion. WWF är positiva till att ha ett starkt avtal med Vietnam för att nå en certifierad produktion, säger Inger Näslund, expert i fiskefrågor på WWF."

Detta "starka avtal" visade sig dock inte vara någonting annat än en stor jättebluff. Sveriges Radio kunde nämligen igår avslöja att omsvängningen inte har att göra med fiskeproduktionen har blivit ett dugg bättre, utan att Vietnams regering hotat med att kasta ut WWF ur landet. WWF beslutade därför att gå med på Vietnams krav, och valde därför att medvetet vilseleda konsumenterna.

Vietnams regeringen är givetvis en stor bov i dramat, men WWF:s agerande är faktiskt än mer anmärkningsvärt. Följdfrågan blir då givetvis vilka fler arter som fått en justerad klassificering för att överensstämma med WWF:s egna intressen? Och vad säger att det inte finns fiskar som felaktigt rödlistats bara för att det råkar passa WWF:s intressen?

Miljöorganisationerna har ett enormt inflytande i dagens samhälle. De påverkar miljontals människor i sina vardagliga beslut och tillhör några av de kraftigaste och mest ihärdiga lobbyorganisationerna mot våra folkvalda. Dessa organisationers opinionsdrivande arbete är naturligtvis en mycket viktig del av samhällsdebatten. Men man måste samtidigt också behandla dem för vad de är: Intresseorganisationer.

Som sådana har de givetvis ett syfte med allt de gör: Vilka rapporter de väljer att presentera, vid vilken tidpunkt de presenterar dem och hur de väljer att göra det. Därför måste deras verksamhet också granskas precis lika kritiskt som alla andra intresseorganisationers. Tyvärr så behandlas de emellertid allt som oftast i mediabruset som opartiska experter, helt utan egen agenda; som några som bara vill gott och som därför inte ska befläckas med onödig källkritik.

Detta blev särskillt tydligt under valrörelsen när Naturskyddsföreningen blåste TT med en rapport med vantolkade resultat av en enkätundersökning - allt för att resultatet skulle återspegla SNF:s syften. Detta medgav också SNF:s presschef i en kommentar till min bloggpost som avslöjade sifferfusket i rapporten:

Vi vill inte vill ha kärnkraft eller utanbrytning. Vi gör allt för att påverka alla partiers miljöpolitik i den riktning som vi vill. Det finns självklart statistiska brister i vårt underlag, men de är öppet redovisade.

- Eva-Lena Neiman, t f presschef Naturskyddsföreningen

Verkligheten ser alltså inte ut på det sättet att miljöorganisationerna är osjälviska, opartiska välgörare utan egna intressen och syften. Vi ser det nu med WWF, och vi såg det i höstas med SNF. Man ska dock inte för det förringa varken deras arbete eller betydelse, men vi måste börja behandla dem med samma sunda skepsis och ställa samma frågor som vi gör till alla andra intresseorganisationer. Förhoppningsvis kan SR:s avslöjande vara ett första steg i denna riktning. Det är faktsikt någonting som också miljön skulle tjäna på.

----
I media: DN, GP, VLT, NT, UNT
----
Andra som bloggat: Magnus Andersson

Skattefinansierad indoktrinering

2011-02-05T12:05:00.005+01:00

Via Sanna Rayman hittar jag ett lika delar lysande och skrämmande inlägg av Pelle Billing. Tydligen spenderar utbildningsradion våra surt förvärvade skattepengar på detta fullständigt urkorkade test.

Välkommen till Sverige 2011.

Fantastisk ledare i Aftonbladet

2011-02-05T10:31:00.007+01:00

Centerpartiets kommundagar pågår för fullt i Linköping. Det är otroligt intressant och spännande på många sätt, och jag skulle säkert kunna skriva en hel roman om alla intryck och tankar som jag bär med mig härifrån. Men det får bli en annan gång.

Detta inlägg tänkte jag istället viga åt den fantastiska ledaren i dagens Aftonblad. Den är fantastisk av flera anledningar: För det första är den fantastiskt fantasifull, eftersom ledarskribenten Anders Lindberg målar upp händelser och konflikter som inte finns. För det andra är den ett fantastiskt kvitto på att Aftonbladet fortfarande ser Centerpartiet som ett verkligt hot mot deras moderparti.

Det finns en mening som är speciellt intressant i detta sammanhang, nämligen profileringen av Annie Johansson:

"Hennes vision av Centerpartiet är en mix av långtgående högervridning med vardagsnära frågor. Eller annorlunda uttryckt: av stenhård klasskamp uppifrån med högerpopulism. En typ av parti som ligger nära de brittiska konservativa under Margaret Thatcher eller Republikanerna i USA."

Smaka på orden: "av stenhård klasskamp uppifrån med högerpopulism". Lindberg klappade säkerligen sig själv förnöjt på axeln när han över ett stort glas russkaja vässade fram de orden. För egen del vred jag mig av skratt när jag läste det! Vad är det för obsolet 70-tals retorik Lindberg letat upp ur byrålådan? Tycker han ens själv att hans fantasier har minsta bäring i verkligheten?

Jag tror inte det. Jag tror nämligen snarare att Lindberg et consortes är ruggigt missnöjda med att deras flitiga uppmärksamhet mot lilla Centerpartiet inte resulterade i att partiet backade mer i riksdagsvalet. Och nu är han och hans gelikar livrädda för den come back som är satt i rullning, och i synnerhet de nya stjärnor, bland dem Johansson, som på olika sätt kommer att leda partiet framöver. Därför tar han också i med pennan så att russkajaglaset skakar på bordet, enkom i syfte att försöka så splittring i partiet och svärta ner de nya förmågornas stjärnglans. Det är detta jag tar som intäkt för att Aftonbladet är livrädda för vad Centerpartiet kan komma att åstadkomma; för varför annars lägga så mycket kraft och energi på att förinta ett parti som inte är ett hot?

För egen del tycker jag dock att Lidbergs ledare är mest fantastisk av den enkla anledningen att han så tydligt sågar Centerpartiet. Det är nämligen ett utmärkt kvitto på att vi är på helt rätt väg. Hade Lindberg istället endorsat Centerpartiet, ja då hade jag varit riktigt orolig!

----
Andra som bloggat: Göran Pettersson, Alltid rött alltid rätt, Thomas Böhlmark

Symptomatiskt för EU

2011-02-05T03:24:00.004+01:00

Europaparlamentet har blivit rånat för tredje gången på två år. Jag jobbade själv i huset när ett bankkontor rånades för ungefär ett år sedan. Liksom då ställer jag mig nu frågan hur säkerhetsenheten i parlamentet egentligen arbetar.

Alla vi som jobbat eller någon gång besökt bygget har förbannat de rabiata vakterna som kontrollerar ingångarna. Överkänsliga metalldetektorer och kameror i så gott som varje hörn är standard. Men när man inte ens kan få in en laptop utan att bli undanknuffad och trakasserad av vakterna, hur i hela friden lyckas man råna en bank och sedan ta sig ut med bytet..?

Det känns spontant som om man fokuserar lite fel i sitt arbete... Å andra sidan: Välkommen till EU.

----
Andra som bloggat: Anders S Lindbäck, Eubloggen

Arbetet med miljöbilar måste vara långsiktigt

2011-02-04T15:41:00.006+01:00

Miljöminister Andreas Carlgren meddelade här om dagen att besked i frågan om vilka regler som ska gälla för miljöbilar kommer i samband med VÅP:en. Det är ett utmärkt besked. För att marknaden med miljöbilar på allvar ska kunna etablera sig i Sverige krävs det att spelreglerna är tydliga.

Det som gör mig lite orolig är arbetet med att omdefiniera miljöbilsklassningen. Strängare regler kommer att leda till att färre bilar klassas som miljöbilar, med de förmåner som därmed följer. Självklart måste miljöbilsklassningen uppdateras med jämna mellanrum så att den följer med utvecklingen på området (och därmed också driver den framåt). Men för att en andrahandsmarknad för miljöbilar på riktigt ska kunna etablera sig krävs det också en långsiktighet i planeringen.

Om en miljöbil idag tappar sin förmånliga klassificering om två år, innebär det att andrahandsmarknaden för bilen blir betydligt sämre. Det innebär i sin tur att färre människor kommer att vilja investera i en miljöbil, vilket urholkar andrahandsmarknaden och därmed hotar miljöbilsmarknadens långsiktiga etablering.

En möjlig lösning är ett system med flera olika miljöklasser. Då slipper vi hamna i en situation där människor känner sig lurade när de har köpt en miljöbil som sedan helt plötsligt berövas denna klassificering. Om staten över huvud taget ska syssla med ekonomiska styrmedel för att skynda på en marknadsetablering måste det ske på ett sätt som inte rikserar att urholka människors förtroende för marknaden.

Jag hoppas således att långsiktigheten tas med i detta arbete, och självfallet också att teknikneutralitet även i fortsättningen ska genomsyra arbetet.

----
Läs också: Per Ankersjö

SvT:s journalist gripen i Egypten

2011-02-03T18:18:00.003+01:00

Oroligheterna i Egypten börjar bli riktigt skrämmande. Mycket talar tyvärr för att vi inte har sett det värsta än. Nyheten att SvT:s reporter har blivit gripen av egyptisk militär är minst sagt oroväckande. Jag förutsätter att den svenska regeringen och ambassaden tydligt markerar att detta är fullständigt oacceptabelt och att han snarast försätts på fri fot.

Magnus Andersson bloggar flitigt om Egypten och är väl värd ett besök.

Profilen för Socialdemokraternas nästa partiledare

2011-02-03T16:11:00.011+01:00

Kandidatprofilen är minst sagt en gråzon

Socialdemokraternas valberedning har nu presenterat kriterierna för partiets nästa ordförande: "Bilden av det kommande ledarskapet". Kriterierna för den tilltänkta ledaren kan summeras på följande sätt:

Partiordföranden
*) samlar hela partiet (ska de halvera partiet?)
*) stärker och utvecklar partiorganisationen (återanställer folk på sveavägen)
*) är tydligt förankrad i partiets värderingar (dvs, Göran Hägglund går bort)
*) leder Socialdemokraternas idédebatt och utveckla partiets politik (vilken då?)
*) har goda kunskaper och god förmåga att kommunicera (sorry Monica Green)
*) kan hantera svåra situationer (typ förbifarten)
*) är beslutskraftig när det behövs (men inte annars!)
*) har prövats i sitt ledarskap inom partiet (men inte stött sig med någon)
*) har kanske internationella erfarenheter och kontakter (rätt kontakter alltså; näringslivskontakter går fetbort)
*) sitter kanske i riksdagen (varför begränsa sig?)
*) kan bli nästa statsminister (...)
*) kan leda partiet i flera kommande val (dvs, inte Mona Sahlin)

...eller goddag yxskaft på ren svenska.

Det första som slår mig är att om det har tagit partiets valberedning så många månader att komma fram till denna fullständigt intetsägande profilering av den tilltänkta ordföranden, vad har de då för tidsplan för att medelst detta trubbiga verktyg yxa fram en kandidat? Eller hoppas också de på att Sankt Göran åter ska axla den röda manteln och rida ut till socialismens försvar?

----
Mediarelaterat: AB, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, DN, DN2,
----
Andra som bloggat: Ekonomisten, Thomas Böhlmark, Per Ankersjö
----
Update 4/2: Flera tidningar hakar idag på nyheten om Scialdemokraternas partiledarprofil. DN konstaterar krasst att kriterierna är släppta och citerar sedan den S-märkte statsvetaren Ulf Bjereld: "Ingen kan avfärdas med de här kriterierna. Alla presumtiva kandidater kan känna sig glada och nöjda.". Det är väl just det som är problemet: Kriterierna säger absolut ingenting, så vad är då poängen med att lägga fram dem?

Expressen konstaterar att kravet att partiledaren ska kunna leda partiet i flera val exkluderar såväl Thomas Östros som Sven-Erik Österberg.

Aftonbladet menar att kriterierna passar Göran Persson utmärkt, en kandidat som Lena Melin toksågar som dersperation. Karin Magnusson tycker att valberedningen borde lägga till "gott humör" på kravlistan. I vanliga fall skulle man kunna invända att ett sådant krav är tämligen intetsägande, men med tanke på listans övriga krav torde det vara spot on; så mycket mer fluffigare kan ju profilen faktiskt inte gärna bli.

En ny detalj i träningsväskan?

2011-02-02T15:35:00.008+01:00

"Har jag med mig allt nu - träningskläder, löparskor, vattenflaska, duschhandduk, kissprovsrör..?"

Regeringens utredare föreslår att gymmen själva ska få börja dopningstesta sina medlemmar för hormonmissbruk. Så länge fåret inte på något sätt är ett skall kan jag väl rent principiellt tycka att det är ok; gymägarna måste själva få avgöra vilka regler som gäller hos dem, och så länge det verkligen är gymägarna som, såväl direkt som indirekt, förfogar över beslutet torde det också finnas alternativ för dem som inte känner för att kissa i en kopp för att få löpbandsspringa milen på lunchen.

Däremot ställer jag mig högst tveksam till förslaget om detta på något sätt är att outsourca polisens verksamhet i syfte att stävja brott. Varje medborgare är gentemot det allmänna i grundlag skyddad från påtvingade kroppsliga ingrepp (RF 2:6). Om man gör frånsteg från denna grundläggande rättighet måste det vara väl motiverat och tillämpning av undantaget måste ske med stor försiktighet och restriktivitet (vilket vi ju ganska nyligen faktiskt sett exempel på att inte ens det allmänna riktigt lyckas med). Då kan man inte indirekt lägga ut sådant ansvar och därmed sådana tvångmedel på privata aktörer. Det är megafail på det.

För ambitionen må vara ack så lovvärd, men den måste också ställas i relation till det integritetsintrång och den frihetsinskränkning som det innebär för oss andra. Det måste rimligen finnas andra sätt att lösa dylika problem än att tvinga människor att uppdatera sin träningsväska med ett kissrör. Det måste bli ett stopp för kollektiva kontrollstationer - lösningen på all världens problem stavas inte så.

----
Andra som bloggat: Motpol

Knock out Andersson

2011-02-02T08:51:00.009+01:00

Åsiktsfrihetsboxning, Petzäll (sd) vs Andersson (c).

Yttrande- och åsiktsfriheten är grundbultar i det fria och öppna samhället. Dessa rättigheter omfattar även tankar och åsikter som inte alla tycker om - som kanske rent av provocerar. Dessa rättigheter omfattar således även - eller kanske just precis därför i synnerhet - de politiska yttringar som Sverigedemokraterna står för.

Detta betyder emellertid ingalunda att åsikter som man inte håller med om ska förbli oemotsagda. Den fria åsiktsbildningen vilar nämligen på konstruktionen att olika argument luftas öppet; debatteras, kritiseras, och analyseras. Det är också på denna punkt som Sverigedemokraternas William Petzäll går bet i sin debattartikel på politikerbloggen.

På klassiskt SD-martyr-manér beklagar sig Petzäll över att deras åsikter blir kritiserade av dem som han själv väljer att kalla för "den politiskt korrekta eliten" (vilket sålunda torde vara alla som inte likt Petzäll sett ljuset).

Självfallet ska SD få debattera precis vad de vill på vilket sätt de vill. Men då kan man inte vara så mjukhudad att man inte tål att få mothugg. I ett öppet samhälle, Petzäll, är dessutom definitionen av vad som är "nyanserad, saklig och konstruktiv kritik" en subjektiv bedömning. Det blir därför väldigt motsägelsefullt när du med ena handen drar en lans för en öppen debatt, samtidigt som du med andra handen pekar ut vilken kritik som är nyanserad och saklig och därmed ska tillåtas (SD:s) samt vilken som inte är det och därmed inte ska tillåtas (alla andras).

Enligt mitt förmenande kan varken SD:s politik eller retorik klassas som varesig "nyanserad", "saklig" eller "konstruktiv". Men det är som sagt min egna, högst subjektiva, bedömning, och det har ingenting med politisk korrekthet att göra. Tvärtom skulle jag gärna vilja höra varför jag har fel i min bedömning. Då kan vi börja tala om en öppen och konstruktiv debatt.

Även Magnus Andersson resonerar på liknande sätt i sin replik till Petzäll. Anderssons replik är något av det vassaste jag har sett när det kommer till att bemöta Sverigedemokratiskt martyrskap, och avslutningen sätter mycket skickligt fokus på just precis det som Petzäll och SD genom artikeln försöker trolla bort:

"Så om SD och Petzäll vill slippa höra att man är bakåtsträvare och trångsynta är det dags att torka tårarna, sluta gnälla och börja försvara sina åsikter istället för att gnälla över att någon kritiserar dem ibland.

Välkommen till ett öppet demokratiskt samhälle, här tillåts nämligen olika åsikter. Och min åsikt är att Petzäll står för en ruskigt dålig politik som förtjänar att kritiseras."

I debatten om debatten i ett öppet samhälle vinner således Magnus Andersson på knock out. Detta är Anderssons andra sporlitiska seger i år; som bekant har han ju redan tidigare slagit Gustav Fridolin i frihetsfäktning. Mot vem nästa gren ska utkämpas återstår dock att se. Stay tuned.

----
Andra som bloggat: Thomas Böhlmark, Johan Pettersson

Hur kul är det med puritariansk reklam?

2011-02-01T17:35:00.007+01:00

Förbjuden reklam.

Reklambilden för Boxer ovan har nu fällts av Reklamombudsmannen. Bilden är kränkande för män eftersom Boxer-Robert framställs som ett sexobjekt.

Jag kan inte med ord uttrycka hur skönt det är att det finns en instans som beslutar vad som är kränkande för mig - för hur skulle jag rimligen kunna avgöra det själv?

Kan vi snälla återgå till lite mer normala proportioner? Tycker man att reklamen är kass, så köp inte produkten; starta en facebookgrupp, gråt ut i TV, bojkotta företaget, eller vad fan som helst. Men låt mig ha möjligheten att göra samma val själv. Jag lovar att vi i slutändan kommer att rata helt olika reklam av helt olika anledningar; därför blir det så fruktansvärt fel när någon ska sitta och vara smakpolis. Och snälla människor, hav en gnutta humor! Hur kul är det egentligen med puritariansk reklam?

----
I media: AB, DM
----
Update 2/2: Missa inte för allt i världen Hannes Hervieus briljanta inlägg på detta tema. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv, även om jag n.b. gjorde just precis det igår.

Moralpanikens paradoxer

2011-01-31T23:03:00.005+01:00

Jag skrev här om dagen ett längre inlägg om den juridiska bakgrunden till den fällande domen i mangamålet. Per Hagwall har idag ett bra historiskt och rättspolitiskt inlägg i ämnet på Brännpunkt. Bland annat konstaterar han den smått paradoxala moralpanik som ligger till grund för fantasilagstiftningen:

Morallagar är alltid problematiska, det visas av den praktfulla ironin i att påtryckningar från Väst ledde till att Japan införde antisnusklagar som förbjöd könshår på bild. Detta ledde till serieteckningar utan könshår som nu förbjuds av antisnusklagar i Väst.

Hagwall landar, precis som Mårten Schultz, i slutsatsen att hovrätten bort ha gjort en laglighetsprövning av straffbestämmelsen, eftersom det är ytterst tveksamt om den lirar med yttrandefrihetsgrundlagen och EKMR. Det är, som sagt, en högst relevant poäng. För precis som Hagwall så förtjänstfullt illustrerar medför nämligen lagstiftningen i sin nuvarande form och tillämpning en rad orimliga konsekvenser.

Man får således hoppas att HD meddelar PT så att frågan får den juridiska prövning som den förtjänar; även om jag givet frågans politiska känslighet och motivens tydlighet måste medge att jag inte hyser speciellt stora förväntningar på att en sådan prövning skulle underkänna lagstiftningen. Men med tanke på justitieministerns inställning är det ändå det vi har att hoppas på.

----
Många som skrivit i frågan; ett axplock: Anders S Lindbäck, HAX, Motpol, Torbjörn Jerlerup, Magnihasa, Anna Troberg i Aftonbladet samt Expressens ledare.

Vidrig vänsterretorik

2011-01-31T08:59:00.006+01:00

Jag har skrivit om det förr, och jag tycker fortfarande att det är märkligt att man som vänstersympatisör kommer undan med nästan vad som helst. Det är liksom okej att vara våldsromantiker och kalla sina politiska motståndare för de mest grövsta saker; man tillhör ju den "goda", den "snälla", sidan. Och då har man ju faktiskt rätt att använda alla till buds stående medel för att ge sig på "de onda" - eller hur?

Det kan handla om allt från att vid offentliga partievenemang framföra sånger som går ut på att regeringen ska avrättas, till att beskylla ansvarig minister för att vara personligt skyldig till dösdfall på grund av tågolyckor, till att jämföra vice statsministern med Saddam Hussein, utstationeringsdirektivet med människohandel, eller för all del regeringen med kvinnomisshandlare. No biggie, liksom, det är så tugget går. Men gud nåde dig om du nämner Toblerone! Då är du en mobbare av rang.

Via Per Ankersjös blogg blir jag uppmärksammad på ännu ett i raden av oacceptabla övertramp i denna kategori. Denna gång är det Veronica Palms påhejare, Malin Wollin - aka Fotbollsfrun, som i sin söndagskrönika i Aftonbladet plitar ner följande:

Maud Olofsson säger att de som får höga elräkningar ska isolera bättre. Vilken härlig retorik! Som att säga till en våldtagen att ta en extra lång dusch och komma över det någon himla gång.

Appropå "härlig retorik" så undrar jag om våldtäktsoffer verkligen håller med Wollin om att deras upplevelse är att jämföra med en elräkning. Jag betvivlar minst sagt det. För det är faktiskt i denna kontext man måste se Wollins jämförelse: Det är i första hand inte en skymf av Maud Olofsson, utan ett totalt förringande av den ofattbara kränkning som ett våldtäktsoffer tvingats uppleva. Men av någon outgrundlig anledning kommer Wollin undan med det; och det är faktiskt det mest bedrövliga i denna osmakliga historia.

----
Andra som bloggat: Magnus Andersson

En otäck bild

2011-01-28T17:56:00.005+01:00

Nasdaq år 2000? - Nej, Egyptens samlade internettrafik c:a kl 22:30 lokal tid igår. Otäckt var ordet.

----
Läs mer hos The Arabist
----
I media: DN, DN2, AB, Exp
----
Andra som bloggat: Carl Bildt, Magnus Andersson

Mangamålet: Riktig dom av Svea Hovrätt

2011-01-28T16:53:00.007+01:00

Idag kom Svea Hovrätts dom i det omtalade "mangamålet". Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att brottet istället bedöms som ringa och att bötesbeloppet i linje därmed sätts ned.

Omständigheterna i fallet är kortfattat följande: En yrkesöversättare, tillika en av Sveriges ledande kännare av japanska serier, har i sin gedigna samling serier vid husrannsakan ertappats med 51 tecknade bilder av manga-snitt, föreställandes barn i sammanhang som bedöms som pornografiskt. Frågan är om han kan dömas till ansvar för innehav av barnpornografiskt material.

Jag begärde ut domen för en stund sedan, och läste snabbt igenom den för att hitta brister i hovrättens argumentation: Inte kan det väl vara möjligt att fantasifulla teckningar kan utgöra barnpornografi? Till min stora häpnad fann jag dock att hovrätten de facto har väldigt mycket på fötterna för sin (extensiva, trodde jag) tillämpning av brottsbalken.

Förbudet mot innehav av barnpornografiska bilder stadgas i BrB 16 kap 10a § st 1 p 5:

10 a § /Träder i kraft I:2011-01-01/ Den som
1. skildrar barn i pornografisk bild,
[...]
5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.
[...]

Något grovhugget kan den juridiska kuggfrågan sägas vara om bilderna faller inom lagrummets tillämpningsområde även då motivet är uppenbart fiktivt. Att även tecknade, målade eller på annat sätt framställda, bilder även faller inom lagens tillämpningsområde är självklart, eftersom lagstiftningen för att skydda barn som utsätts för övergrepp måste vara neutral i förhållande till upptagningsteknik. Men omfattar verkligen lagrummet bilder som skildrar en fiktiv händelse, där det sålunda inte finns någon person som har fått sina rättigheter kränkta; inget offer?

Hovrätten hänvisar härvidlag till förarbetena till barnpornografibrottets tillskapande på 80-talet och omplacering och utvidgning på 90-talet. Ur dessa förarbeten kan bland annat följande citat hämtas:

"Som motiv för kriminaliseringen har kommittén hänisat till den integritetsskada som kan uppkomma när barn medverkar vid tillkomsten av pornografiska alster. [...] [S]om ytterligare motiv för en kriminalisering [kan] anföras att framställning och spridning av barnpornografiska alster är kränkande för barn över huvud taget." (prop. 1978/79:179 s. 8)

Även om motivet genom orden "kränkande för barn över huvud taget" förefaller syfta till omfatta all form av framställande barn i pornografiskt material (således även tecknade fiktiva barn), så finns det utrymme för en snävare tolkning. Det första motivet, vilket det senare motivet tar avstamp i, talar nämligen om den kränkning som uppstår när barn "medverkar vid tillkomsten" av sådana alster. Denna tolkning har även stöd i motivet för att även tecknade bilder ska inrymmas i tillämpningsområdet:

"Som skäl för kriminalisering [av även tecknade bilder] kan här i första hand åberopas att bilder av denna typ är kränkande för barn över huvud taget, inte bara för den som kan ha använts som modell." (a.prop. a.s.; min fetning.)

Lagstiftaren utgår sålunda från att det de facto finns ett barn som har utsatts för övergrepp vid tillskapandet av bilden. Man kan därför med fog ifrågasätta om det mot bakgrund av 1978-års proposition var lagstiftarens intention att förbjuda bilder som inte har någon koppling till en fysisk, och därmed skyddsvärd, person; bilder av exempelvis förevarande karaktär. Mot bakgrund av detta resonemang är det min uppfattning att man vid en teleologisk tolkning av lagtexten borde ha kunnat göra ett reduktionsslut, och därmed fria den tilltalade.

Kruxet är emellertid att detta teleologiska manöverutrymme totalt förintas i förarbetena till straffbestämmelsens omplacering och utvidning under slutet av 90-talet:

[Ä]ven teckningar, målningar och andra hantverksmässigt framställda bilder kan vara barnpornografiska – oavsett om bilden kan antas föreställa ett verkligt övergrepp eller inte [...]. (prop. 1997/98:43 ss. 79 samt 159 f.; min fetning.)

Svea Hovrätt har sålunda inte något utrymme att tolka lagstiftningen på annat sätt än att även uppenbart fiktiva tecknade bilder, där något syddsvärt fysiskt offer inte existerar, ska klassificeras som barnpornografi. Hovrättens dom vad gäller om ifrågavarande bilder omfattas av förbudet mot barnpornografi är således strikt juridiskt helt korrekt.

Passus: Mårten Schultz ifrågasätter emellertid om straffbestämmelsen om barnpornografi som sådan är förenlig med våra grundlagar och EKMR, och framhåller att hovrätten nog borde ha gjort en laglighetsprövning av BrB 16 kap 10 a § (jml. RF 11 kap 14 §). Det är i sig en såväl intressant som relevant invändning, men jag är tveksam till om en hovrätt även vid en sådan bedömning skulle våga ge sig på den typen av totalt underkännande av en straffbestämmelse med över 30 år på nacken. Sådana invändningar bör prövas direkt vid lagrummets tillskapande, eller i annat fall omedelbart därefter. Schultz poäng torde sålunda snarare kunna adderas till skaran av argument för att Sverige behöver en konstitutionsdomstol.

Bara för att domen strikt juridiskt är korrekt, innebär emellertid inte detta att saken för den skull är utagerad. Domen illustrerar nämligen på ett ytterst tydligt sätt att förbudet mot innehav av barnpornografi går längre än vad som är motiverat med hänsyn till det skyddsvärda intresset. För självklart ska övergrepp mot barn beivras med rättsväsendets alla medel; det är bland det mest ohyggliga brott man kan begå. Men när även innehav av fiktiva illustrationer av fantasier är förbjudna, så förvandlas lagstiftningen till en morallag; en lag som beivrar brott utan offer; ytterst en lag som förbjuder uttryckandet vissa tankar och fantasier.

För vems rättigheter kränks av ett innehav av sådana bilder? Ingens. Inte ens om innehavet bottnar i att personen i fråga blir upphetsad av dem, skulle innehavet kränka någons rättigheter. Och så länge någon annans rättigheter inte blir kränkta måste man ha rätt till vilka fantasier som helst, oavsett hur sjuka och osmakliga vi andra må tycka att de är. Ska man därtill vara riktigt krass och cynisk så är det ju tusen gånger bättre att sådana personer tillgodoser sina perverterade begär med hjälp av fiktiva tecknade bilder, än bilder där verkliga, levande barn blir kränkta och utnyttjade. Faktiskt. Sedan kan man ju hoppas att de söker hjälp för sitt tillstånd, men det är en annan sak.

Dessvärre är jag övertygad om inget riksdagsparti skulle våga sig på att driva på för denna lilla men ack så principiellt viktiga avgränsning av det straffbara området. Vår vän seriekännaren får således finna sig i att bli klassad som en man som beblandar sig med barnpornografi, trots att han inte har haft bilder på verkliga barn och trots att han bara försökte göra sitt jobb - ett jobb som han med denna dom i bagaget troligtvis kommer ha svårt att återvända till.

Välkommen till rättsstaten Sverige. Året är 2011.

----
I media: DN, SvD, AB, Dagens Juridik
----
Andra som bloggat: Karl Malmqvist

Monica Green goes medieval

2011-01-28T11:31:00.009+01:00

Socialdemokraternas stjärnskott Monica Green har gjort det igen. På expressens debattsida gick hon igår till frontalangrepp mot partikollegan Margareta Winberg av den enkla anledningen att hon förespråkar Per Nuder som ny ordförande för Arbetarepartiet. Men det är inte för att Green tycker att Nuder är en dålig kandidat - hon framhåller honom tvärtom som "både kompetent, skicklig och erfaren". Nej, det hon går i taket över är att Winberg har den osmakliga läggningen att som kvinna gå ut och förorda en kompetent, skicklig och erfaren man.

Green bjuder även på ett citat som hon tycker att Winberg ska tänka på:

"Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra."

Nog för att en könskamp kunde vara ett intressant tillskott till Socialdemokratins klasskamp, men att hota sina partikamrater med skärselden känns liiite väl medeltid - om du frågar mig alltså.

----
Det är inte heller lite komiskt att Greens utspel kommer samma dag som partikollegan Hans Hoff på Aftonbladets debattsida kräver att tidningen ska börja skriva snälla saker om Socialdemokraterna. Var detta ett sammanträffande, eller var det möjligtvis begåvningsreservens dag i partiet igår?
----
För fler briljanta Green-utspel, se exempelvis incesthärvan och Facebook för hemlösa.

Tankar inför Centerpartiets eftervalsanalys

2011-01-28T10:18:00.005+01:00

Bild: Anna-Karin Nyman

I detta nu presenterar Annie Johansson Centerpartiets eftervalsanalys (hela rapporten finns att ladda ner här).

Jag har ännu inte läst rapporten, så jag ber att få återkomma med mina tankar kring det vid ett senare tillfälle. Jag kan dock konstatera att de anslag som hittills presenterats känns riktigt bra.

Partisekreterare Michael Arthursson skrev här om dagen ett inlägg på GP:s debattsida där han menade att Centerpartiet måste återgå till att vara ett samhällskritiskt parti som ska vara förnyelsedrivande i såväl Alliansen som Sverige. Som jag tidigare skrev tycker jag att detta är ett utmärkt anslag: Idédebatten har mycket olyckligt kommit i skymundan, och det är dags att återuppväcka de visionära frågorna; att släppa sargen, kommateringar och procentsatser, och åter börja måla med bredare penseldrag: Vilket Sverige vill vi bygga?

Även Annie Johansson skriver idag på Expressens debattsida att Centerpartiet måste ta ledningen i den ideologiska debatten i Sverige. Johansson lyfter även fram den av oppositionen så förhånade avdelningen Stureplanscentern som ett föredöme för övriga avdelningar. I Stureplanscentern pågår nämligen just precis den idéverkstad som Centerpartiet, borgerligheten, och Sverige behöver. Där är medlemmarna i centrum och stora och små frågor om samhällsutvecklingen konkretiseras och omvandlas till politik som är lätt att förstå och ta till sig. Jag kan för egen del konstatera att det är högt i tak och en konstruktiv och framåtsyftande diskussion som präglar våra möten, nu senast igår med Gunnar Hökmark som föreläsare. Och jag tror faktiskt att denna idéstyrda modell, med en konkret och frihetlig politisk agenda som springer ur vanliga väljares problembeskrivningar, är en stor del av förklaringen till Centerpartiets framgångar i Stockholm.

För egen del är det just precis detta jag vill se: En idéstyrd politisk agenda som tydligt pekar ut en frihetlig riktning för Sverige, där vi breddar vår politiska palett så att politiken på ett tydligare och enhetligare sätt omfattar hela samhällsbygget, och där vi också vågar säga ifrån när utvecklingen går åt fel håll. Om mina önskemål är uppfyllda återstår att se. Men än så länge ser det onekligen bra ut.

----
I media: SvD, DN, AB, SR, Exp
----
Andra som bloggat: Magnus Andersson, Johan Hedin, Christian Ottosson, Högberg, Martin Moberg, Peter Andersson