torsdag 29 september 2011

Klockan 11 presenteras vår nya regering

REGERINGSOMBILDNING. Fredrik Reinfeldt har kallat till presskonferens kl 11 för att presentera de nya namnen i regeringen. Ryktena har duggat tätt den senaste tiden, både kring vilka de nya C-statsråden blir men också huruvida ombildningen ska vara begränsad till Centerpartiets lag eller om även vissa Moderater eller andra får stryka på foten.

Min kvalificerade gissning är att det inte kommer att bli någon större turbulens; det kommer bara att handla om nya C-statsråd och det kommer inte att bli några större överaskningar. Jag har självfallet mina egna gissningar och önskemål på området, men de behåller jag för mig själv. På så sätt kan jag ju alltid hävda att jag hela tiden kände på mig hur det skulle gå ;)

Om 15 minuter kommer i alla fall jag sitta bänkad framför TV:n med smågodis och centervimplar. Och det är med stor spänning jag ser fram mot detta, för idag tas ännu ett viktigt steg mot förnyelsen av Sverige.

----
Media:
DN, SvD, AB, SR
----
Bloggat:
Peter Andersson (S)

fredag 23 september 2011

Annie är vår drottning, men Mattias är kung

PARTISTÄMMAN. Dagens stjärna är naturligtvis tvivelsutan Annie Lööf. Men strax före valet av Annie till partiordförande stegade mannen upp på scenen, som genom sitt anförande kvalade sig in på positionen tätt bakom Annie i dagens stjärnlista.

Västerbottningen och centerbloggaren Mattias Larssons anförande är redan en klassiker. Med lika portioner hjärta och humor skapade Mattias den perfekta inramningen för partiledarvalet. Och Mattias huvudbudskap är verkligen viktigt: Valet av Annie är precis den vitamininjektion och den solida bas som partiledare som partiet behöver; men uppdraget att utveckla Centerpartiet och vinna väljarnas förtroende är långt ifrån hennes allena. För att uppnå våra mål och driva förnyelsen och frihetskampen i Sverige krävs det att hela rörelsen arbetar tillsammans. Annars går det inte.

Hela Mattias anförande kan du se på svt-forum - det börjar 2:12 in i klippet.

Men avslutningsvis måste jag bara fråga dig Mattias - annars kommer jag ligga sömnlös inatt - Vem var egentligen oxfilén, vem var det vegetariska alternativet, och vem var hamburgaren?

Hanna Wagenius.




CUF. Centerpartiet har som bekant fått en ny partiledare. Men även CUF har nyligen fått en ny ordförande. Hon heter Hanna Wagenius och inledningstalade igår på Centerstämman.

Hennes tal satte verkligen ribban högt. Ett ideologiskt linjetal som manade till eftertänksamhet kring vad staten kan och bör göra och där värdeorden frihet, egenmakt, och företagande var snyggt förpackade genom hela talet. Stycket om den tappade gröna tråden - rätten till integritet och privatliv - gav hopp för framtiden för oss som vet att vi har rätt.

Hela Hannas tal går att se på svt-play. Slå upp en liberty ale, koppla upp dig med en icke spårbar ip-adress, och njut av de kloka ord som Hanna har att säga.

---
Bloggat:
Lake

Med Annie mot framtiden




PARTISTÄMMAN. För bara ett par minuter sedan valdes Annie Lööf till Centerpartiets nya partiordförande. Hon valdes med ett ofantligt stort stöd efter en unikt öppen process i konkurrens med två mycket dugliga motkandidater, och hon valdes mot bakgrund av tydlig vision för Centerpartiet och Sverige.

Idag, vågar jag påstå, lade vi grunden för en ny era för Centerpartiet och Sverige. Ett tydligt och självsäkert Centerparti är garanten för en ny frihetsrevolution; ett välbehövligt värderingsskifte där människor sätts framför system och som lägger grunden för företagande och tillväxt. Annie har egenskaperna som krävs för att kunna leda denna revolution.

Idag börjar resan mot framtiden.

----
Media:
AB, AB2, DN, DN2, Exp, SvD, SvT, SR, SSD, GP,
---
Posted using BlogPress from my iPad

onsdag 21 september 2011

Systemets hemkört lämnar en besk eftersmak

ALKOHOLMONOPOLET. SvD toppar just nu med en debattartikel av Per Ankersjö, där Per ryter ifrån rejält mot Carl B Hamilton och Systembolagets VD Magdalena Gergers förslag att systembolaget ska börja med hemkörning:

"Förslaget är en medveten och illa dold strategi från en handfull konservativa förmyndare att tränga undan den lilla tillstymmelse till konkurrens som redan idag finns i form av privatimport via internet. Monopolkramarna kan inte stoppa verksamheten med lagens hjälp, så då försöker de istället att slå ut sina konkurrenter på den ”fria” marknaden."

Som om man inte ogillade monopolet nog innan.

----
Uppdaterad 29/9:
Ännu en Folkpartist, Barbro Westerholm, har nu gett sig in i debatten om monopolets marknadsexmansion, och ännu en gång lyckas Per Ankersjö tämligen dräpande belysa dubbellogiken och moralhycklerin i monopolkramarnas argumentation.
Läs också Helen Törnqvist och Allt om Öl.
----
Media:
SvT, SvD, TV4

fredag 16 september 2011

Tema sprit

SPRIT. Johan Ingerö skriver en fantastiskt ledare om den lilla vardagsfriheten att få ta sig en sup som nu ätligen har återbördats till våra äldre: Nu blir också våra äldsta myndiga. Johan Hedin bloggar på samma tema. Samtidigt predikar en högtravande socionom på brännpunkt om att alkoholen borde förbjudas helt - allt enligt devisen "alla ska ha det lika jävligt". Det är nästan så att man skulle önska att han besökte ett av de där ålderdomshemmen, tog sig ett järn och lärde sig slappnade av, så att hans anspänning inför andras livsval inte riskerar att åldra honom i förtid. Men det kanske vore att travestera allt för mycket på temat..?

Som en snattare som klagar på sortimentet...

Jag skrev för två veckor sedan på bloggen om egoismutbildningen i vänsterns plankningsskola. Debatten om avgiftstaxehöjningen har därefter fortsatt i diverse tidningar, ofta med inlägg från egoorganisationen planka.nu (som rent av finansierar sin verksamhet genom en form av svart beskyddarverksamhet).

Sådana inlägg florerade även i min lokaltidning - Mitt i Kungsholmen - där signaturen "Christian, Planka.nu" hade det smakfulla omdömet att beklaga sig över en tjänst som han inte betalar för. Det föranledde mig att skriva följande replik:

"Signaturen ”Christian, Planka.nu” skriver i förra veckans nummer (23/8) om att privatiseringen leder till en sämre kollektivtrafik på spår. Bland annat skriver han att ”Kollektivtrafiken borde vara till för oss brukare”. Självfallet är det så, problemet är bara att Christian inte är en brukare. Han är en snyltare.

Organisationen som Christian företräder, Planka.nu, uppmanar nämligen människor till något som de kalla för ”avgiftsstrejk”. I klartext innebär detta att man inte ska betala för sig i kollektivtrafiken och låta oss andra stå för notan. Hur Christian med flera tror att kollektivtrafiken ska kunna byggas ut och bli billigare om ingen som använder tjänsterna betalar för sig går mig helt förbi. Men att han understår sig att klaga på en tjänst som han nyttjar utan att betala för sig är minst sagt lika frånstötande som om en snattare skulle klaga på sortimentet i ”sin” närbutik.

Christian från Planka.nu beskyller gärna andra för att ligga bakom avgiftshöjningarna i kollektivtrafiken. Mer passande skulle vara om han istället vågade tittade sig själv i spegeln – då skulle han nämligen få se en stor orsak till problemet stirra tillbaks på honom.

torsdag 8 september 2011

Jordbrukarnas konkurrenskraft behöver stärkas

Svenska jordbrukare har det minst sagt tufft att stå sig i den globala konkurrensen. Det beror något förenklat på framförallt två saker: Skattetryck och djurskydd i världsklass. Det är därför inte så konstigt att de svenska jordbruksprodukterna i stor utsträckning kostar avsevärt mer än utländska dito i våra mataffärer - trots att dessa stundtals har transporterats över halva jordklotet.

Det finns dock inget skäl att överge det svenska jordbruket för det; konkurrensnackdelen består ju i statliga pålagor; minskar man dessa ökar man också jordbrukets relativa konkurrensförmåga. Jag tror dessutom att människor är beredda att betala lite extra för att veta att köttet man äter kommer från djur som har haft det bra. Detsamma tror jag däremot inte gäller för skatte- och avgiftstrycket, så det är här åtgärderna behöver sättas in.

Att subventionera jordbruket genom att stödköpa produkter eller på annat sätt pumpa in pengar i en bransch som inte klarar konkurrensen på den fria marknaden är däremot ingen vidare lösning. Det är ingenting annat än kvalificerad värdeförstöring eftersom skattebetalarna får stå för kalaset samtidigt som mer effektiva aktörer som inte subventioneras slås ut. Detta problem genomsyrar hela EU:s jordbrukspolitik och borde vara en prioriterad fråga att lösa - även om utsikterna inte är speciellt ljusa.

Beskedet idag att regeringen satsar 90 miljoner kronor per år på att sänka kontrollavgiften vid slakt är förvisso ett sätt att minska statliga pålagor för jordbrukarna, men om det samtidigt innebär att staten - det vill säga skattebetalarna - fortsatt ska bekosta avgifterna lutar det tyvärr mer åt subventionshållet. Jag förstår att Eskil Erlandsson känner sig nödgad att göra detta eftersom konkurrenterna i framförallt Tyskland och Danmark redan har en sådan subvention (bland andra), men effekten blir dessvärre att vi samtidigt rör oss ännu längre bort från ett subventionsfritt jordbruk.

Det som istället borde göras är att sänka arbetsgivar-/egenavgifterna och andra skatter generellt för att på så vis sänka priset på slutprodukten och göra den mer konkurrenskraftig. Dessutom tycker jag att jordbrukarna borde kunna bli bättre på att använda den svenska djurskyddslagstiftningen i marknadsföringssyfte; ett starkt djurskydd torde, som sagt, utgöra en konkurrensfördel. Men då måste man också tydligt ta fajten mot de aktivister som endast har till syfte att utrota den svenska köttproduktionen (hur tusan de nu tror att detta kommer att leda till bättre djurhållning...?).

----
Bloggat:
Mattias Svensson som tyvärr har en poäng med sitt rappa inlägg, och Röda Berget som inte har en poäng eftersom det inte handlar om att staten ska köpa och driva förlusttyngda bodgårdar och han därmed jämför äpplen och päron - eller för all del, bilar och grisar.

tisdag 6 september 2011

Nyliberaler är vi allihopa, allihopa, allihopa!

Sedan Annie Lööf nominerades till Centerpartiets partiordförande har antalet träffar på ordet "nyliberal" ökat exponentiellt på vänsterfalangens bloggar. Jag har dock aldrig sett någon förklaring eller motivering till varför Annie anses vara nyliberal, så av ren nyfikenhet brukar jag i kommentarsfältet fråga vad det är de syftar på. Frågar man inte får man ju aldrig veta, tänker jag.

En av de mest frekventa användarna av ordet "nyliberal" är den vänsterpartistiske bloggaren Jinge. Tongångarna går ofta högt i hans inlägg, så ock i inlägget "Makthungrig Annie Lööf går över lik" där Annie - bland mycket annat - flertalet gånger anklagas för att vara just nyliberal. Intressant, tänkte jag, nu ska vi se vad Jinge bygger sin tes på. Frågan som postades i kommentarsfältet var följande:

"Du pratar mycket om Annies nyliberalism som om det vore en självklarhet. Säg mig, på vilket sätt är Annie nyliberal?"


Svaret från Jinge lämnade föga förvånande mycket att önska:

"Du vet, precis som jag, att Annie hävdat det själv ett antal gånger. Att hon reviderar det nu och nekar betyder bara att hon gör det under galgen. Av någon anledning så tror centerpartister på uppgång att nyliberalism är en gångbar ideologi, men så fort de ställs inför fakta – en chans till en ministerpost så rinner det av som vatten av en gås. Du kan hålla på och babbla emot hur mycket du vill, men fakta kvarstår och de är oomkullrunkeliga som det så vackert heter.

Stureplanscentern är en politisk katastrof, ett klavertramp som ni kommer att få dras med länge, i vart fall fram till valet 2014, efter valet glöms det – liksom centerpartiet. Att få en 28-årig nyliberal ordförande kommer inte partiet att överleva. Glädjande nog kan jag tycka…"


Jag tyckte - märkligt nog - att jag inte fick något vettigt svar på min fråga. Jag påpekade därför i ytterligare en kommentar att ett upprepande av anklagelsen knappast utgör stöd i sig och bad honom därför att utveckla sin tes. Dessvärre har jag inte kvar de exakta ordalagen eftersom Jinge tillämpar moderering på sin blogg och förvägrade (vet jag nu) min kommentar. Märkligt att min följdfråga inte accepterades, tänkte jag, och postade mina synpunkter igen - för det fall kommentaren kanske hade försvunnit i cyberrymden (det har tidigare nämligen hänt här på min blogg, och jag vet fortfarande inte vad som hände). Denna gång tog jag dock en skärmdump på min kommentar, för det fall samma sak skulle hända igen:

"Eftersom min tidigare kommentar inte passerade modereringen försöker vi igen.

Tack för ett obefintligt svar Jinge. Du påstår att Annie är nyliberal, jag ber dig motivera varför, du upprepar påståendet ock kallar det för "oomkullrunkeligt", och där står vi nu. Vad är det du försöker säga - att du inte har något belägg för din tes? Kom igen, try me ;)"


Jag trodde inte mina ögon när en jättearg Jinge vägrar släppa igenom även denna kommentar utan istället publicerar i en modererad version där jag får veta att jag lever:

"Tänk att vissa inte kan ta till sig enkla regler för kommentarer, och är så förbannat von Oben så att de inte klarar ens att försöka hålla sig till netiketten. Förbannat sorgligt faktiskt!

Är det nåt i huvudet som felar? / Jinge"


Shit, tänkte jag, vad var det jag skrev egentligen? Lyckligtvis hade jag ju min skärmdump att falla tillbaks på. Vid en närmare titt konstaterar jag att jag inte, enligt min egen uppfattning, skrev någonting olämpligt. Jag höll en schysst ton och jag till och med blinksmajlade till det på slutet. Och vilka är dessa mystiska regler som Jinge snackar om? Jag såg inga sådana när jag kommenterade hans inlägg, och jag ser ingen länk till dem på inläggssidan. Är de per definition självskrivna och allmänt erkända - i så fall har jag verkligen missat något. Detta mysterium behöver ett svar, så jag gör - naivt kan det tyckas - ånyo ett försök att föra en dialog med Jinge; för säkerhets skull ber jag också om ursäkt för mitt klavertramp:


"Tack för ett trevligt svar. Du får ursäkta men jag har inte sett dina "regler för kommentarer" - vart finns de att ta del av så jag vet vilket hemskt brott jag har begått som föranleder dig att gå i taket?"


Inte heller denna kommentar släpptes igenom. Men genom att googla "Jinge regler för kommentarer" fann jag en länk långt ner till höger på Jinges startsida - väl dold bland hundratusen andra länkar - och hittade då där mycket riktigt Jinges mytomspunna budord:

1. En fungerande mejladress krävs.
2. Osakliga personangrepp eller provoverande texter stryks.
3. Rasistiska, sexistiska, homofoba och liknande texter raderas.
4. Länka enbart till etablerade media i texten, bloggreklam kastas.
5. Okontrollerbara faktauppgifter accepteras inte.
6. Kommentarer utanför ämnet, sk META-kommentarer stryks.
7. Personliga hälsningar och liknande raderas.
8. Kommentarsmöjligheten är inte till för privata meddelanden.
9. Länkar till videor ska innehålla handling och vem som agerar.


Jag fann mig själv skratta högt när jag läste detta, för det var inte bara så att min kommentar knappast stred mot Jinges husregler, utan jag kunde dessutom ganska snabbt konstatera att Jinge själv bryter mot sin egenhändigt stipulerade netikett på flera punkter i såväl sina inlägg som kommentarer. Men det kanske är svårt att se uppifrån ryggen på sina höga hästar? Än mer komiskt var att mina kommentarer blev nekade publicering med hänvisning till "netiketten", men däremot tilläts signaturen "Sven O" publicera följande kommentar i anslutning till min och Jinges tråd:

"Har du kommit på FÖRST NU att nyliberaler har en rent äcklig stil Jinge? De är ju alla Von Oben, lite finare än alla andra eftersom de har skådat ljuset! När det gäller Annie så är hon centerns vindflöjel nummer ett. Nu håller hon på att anpassa sig, men ur hennes mun har endast en procent av alla grodor hoppat än så länge, det kommer vara strömhopp före valet, sedan är (C) glömt på ett par veckor."


Nu var jag själv visst nyliberal också; äcklig dessutom! Mitt försök till replik på detta "osakliga personangrepp" nekades naturligtvis publicering (se skärmdump två ovan).

Så, vad kan vi dra för slutsatser av detta?

Vad gäller Jinges högt skattade regler om "netikett" så är det i själva verket bara är ett svepskäl för att hindra oliktänkande att komma till tals. Det är klart att det är mycket bekvämare att på klassiskt vänstermanér endast kringgärda sig med ja-sägare som inte ifrågasätter ens faktaspäckade och "oomkullrunkeliga" inlägg - men det är ju föga vitaliserande för den politiska debatten. Vill man bara vara en megafon som basunerar ut anklagelser och glåpord mot sina politiska motståndare utan någon form av urskiljning kanske man ska vara öppen med det och inte låtsas lyda under netikettens regler. Och vill man sätta upp regler för kommentarer (vilket man givetvis har all rätt i världen att göra) kanske man ska se till att det i vart fall finns en länk till dem vid kommentarsfältet, så att folk har en chans att känna till att de finns. Det skulle spara både Jinge och andra mycket tid.

Vad gäller huvudtemat för detta inlägg - nyliberalism - så kan vi ganska enkelt konstatera att man i vänsterns ögon är nyliberal så fort man har en åsikt som inte överensstämmer med deras. Det är ett sätt att slippa ta debatten om sakfrågan och istället brännmärka motståndarens karaktär - jag klassades exempelvis som nyliberal för att jag frågade vad som menades med att vara nyliberal. Effekten av denna inflation av modeordets användning riskerar därmed bli att dess innehåll urholkas, och det vore ju onekligen trist för alla vänsterdebattörer som därmed inte skulle få någonting att skriva om längre.

Sedan är det naturligtvis fantastiskt komiskt att kunna konstatera att vänsterdebattörernas användning av begreppet "nyliberal" är så oerhört liberalt att det närmast kan klassas som - ja, just det - nyliberalt.

----
Ps Jinge:
Om du har någonting att invända mot mitt inlägg är du givetvis välkommen att kommentera nedan. Jag kommer varken moderera dig eller vägra låta dig komma till tals med hänvisning till några väl dolda netikett-regler. Däremot kommer jag att ta debatten öppet med dig - det är nämligen det mest effektiva sättet att visa hur fel du har. Så kom an bara ;)


----
Bloggrelaterat:
Prärietankar

söndag 4 september 2011

Hets mot hyresgäst

Det måste vara riktigt surt att vara Aftonbladet just nu. Centerparties valberedning har nyligen efter en öppen process nominerat en smart och populär kvinna till partiledare och föreslagit genomgripande förändringar av partistyrelsen. Den välbehövliga förnyelsen är på god väg. På alla punkter står detta i bjärt kontrast till Aftonbladets moderparti. Det är klart att Aftonbladet är surt.

Till råga på allt finns det ingent snask om Annie att vältra sig i. Men Aftonbladet är på dåligt humör. Då väljer man att låta Annie bära hundhuvudet för riksdagens regler.

Aftonbladets avslöjande, "Annies sluga bostadsklipp", avslöjar dessutom bara en sak: Annie följer inte bara reglerna, hon tar dessutom bara emot hälften av de pengar som hon har rätt till. Aftonbladets scoop blir därmed bara ett desperat slag i luften som visar hur svårt de har haft att hitta något att skriva om - så svårt att de måste krysta fram en historia som bara slår tillbaks på dem själva. Jag undrar dessutom om Aftonbladet har granskat hur många av riksdagens ledamöter som använder sig av detta regelverk kring dubbelt boende? När kommer avslöjande artiklar om dem?

Det stannar dock inte där. Aftonbladet ser nog att deras scoop inte håller vad det lovar. De måste komma på något nytt. Då kommer de på den briljanta iden att försöka få Annie vräkt från sin hyresrätt efter som hyresärden, citat, "har juridisk rätt att säga upp en hyresgäst som inte har behov av sin bostad". Rätt, ja, inte skyldighet - so? Och vem bestämmer detta behov? Aftonbladet? Sedan när blev det en skvallertidnings kärnuppgift att försöka få människor vräkta från sina bostäder? Finns det ingen anständighetens gräns på Aftonblaskans redaktion?

Jag säger som Per Gudmundsson: Lägg av.

---
Bloggat:
Plc, Mattias Larsson, Mårtensson

Givetvis har även vänsterbloggarna hakat på Aftonbladets scoop. Deras försök till karaktärsmord är dock lika platta som scoopet de bygger dem på. Ett urval:
Röda Berget anklagar Annie för bostadsfiffel, även om det konstateras att det Annie gör är enligt reglementet. Vari ligger då fifflet?
Johan Westerholms inlägg om "nånannanismen" är verkligen en frisk fläkt från vänsterfronten - hur vore det om Westerholm själv kunde fundera på det när betraktar sin partibeteckning? I övrigt når Westerholms angrepp riktigt osmakliga bottennapp som jag inte ens bemödar mig att bemöta.
Jinge klipper och klistrar i Aftonladets artikel tills den passar inläggets vinkel, och skriver sedan om kokain..?
Krassman är tämligen nyanserad (all heder för det!) men anser ändå att Annie personligen ska stå till svars för ett system som han uppenbarligen inte gillar. Don't hate the player mate, hate the game ;)
Moberg klandrar som så många andra Annies moral enkom baserat på Aftonbladets scoop. Pinsamt för dem och pinsamt för Moberg.


---
Posted using BlogPress from my iPad

fredag 2 september 2011

Alf Svenssons åldersfixering

Kristdemokraternas profil Alf Svensson går idag till storms mot att partiledarna i Sverige är för unga: "Partiledarvalen visar att vi inte värderar erfarenhet", konstaterar han.

Alf Svenssons inlägg i debatten blir ganska märklig eftersom han själv på brännpunkt för inte mer än två år sedan vädjade: "Låt oss sluta tjata om ålder". Gäller det då bara andras fixering vid Alf Svenssons ålder, och inte Alf Svenssons fixering vid andras ålder, frågar jag mig? Ännu mer märkligt blir det om man betänker att Alf Svensson själv var 34 år - exceptionellt ung med den tidens mått mätt - när han blev vald till partiordförande för KD.

Kan det vara så att den åldersfixering som Alf Svenssons varnar för i själva verket är en projicering av hans egen fixering vid ämnet?

----
Media:
SvD, SvD2, SR
----
Bloggat:
Tokis

torsdag 1 september 2011

Vänstern anordnar utbildning i egoism


Vänsterns lösning på det mesta.


Det finns mycket man kan säga om kollektivtrafiken i Stockholm. Den behöver absolut byggas ut, den behöver bli mer förutsägbar och systemet med spärrvakter och spärrar som inte hindrar snålåkare utan bara skapar köer borde absolut ses över. Mot bakgrund av detta kan man också absolut diskutera den avgiftshöjning som träder i kraft idag. Hur man gör det är dock en annan femma.

Vänstern hanterar föga förvånande detta som man brukar hantera saker man inte är nöjd med: Man anser sig inte omfattas av de demokratiska spelregler som gäller för oss andra, utan gör som man vill och låter andra stå för notan. I detta scenario handlar det om att VSF och planka.nu arrangerar en "plankningsskola", där man helt enkelt lär folk hur man kan åka snålskjuts på oss andra som har vett nog att betala för oss.

Hur de tror att detta kommer leda till billigare biljetter och en utbyggd kollektivtrafik är en ekvation av klassisk vänsterkaraktär: Den går inte ihop. Däremot drabbar som vanligt deras parasiterande alla oss andra. Det paradoxala i detta är att vänstern brukar klaga på att egoismen i samhället ökar. Tacka fan för det när de själva arrangerar utbildningar i ämnet.

----
Bloggat:
Magnus Andersson, Svensson, Röda Malmö, Mina Betraktelser, TVR, Johan Ingerö

onsdag 31 augusti 2011

Nu kan förnyelsen börja!



Tidigare idag meddelade Centerpartiets valberedning att Annie Lööf föreslås bli ny partiordförande. Det kom nog inte som någon större överaskning för de flesta som har hängt med i turerna på senare tid: Stödet för Annie är enormt stort i hela landet.

Utöver den glädjande nyheten att Annie föreslås bli partiledare offentliggjorde även valberedningen sina förslag till övriga poster i partistyrelsen. Förslaget lyder som följer:


Partiordförande: Annie Lööf, Värnamo

1:e vice partiordförande: Anders W Jonsson, Hedesunda

2:e vice partiordförande: Anna-Karin Hatt, Stockholm

Övriga i partistyrelsen:

Omvalda:
Lena Ek, Valdemarsvik, Torbjörn Egerhag, Bor, Sofia Jarl, Dala-Floda, Anders Åkesson, Kalmar, Marie-Louise Wernersson, Falkenberg, Muharrem Demirok, Linköping,

Nyvalda: Abir Al-Sahlani, Stockholm, Fredrick Federley, Stockholm, Kristina Jonäng, Ljungskile, Johan Linander, Stora Rödde, Maria Söderberg, Krokom, Linda Ylivainio, Övertorneå, Per Åsling, Trångsviken

Av dessa föreslås Lena Ek och Marie-Louise Wernersson ingå i det verkställande utskottet tillsammans med presidiet.


Det är en riktigt stark trupp som valberedningen föreslår ska ingå i partistyrelsen, med flera nya spännande namn - så som Fredrick, Abir och Johan.

Om jag kände mig förväntansfull i och med valet av Annie som partiledarkandidat, är jag det i kvadrat när jag ser nomineringarna till partistyrelsen: Nu kan förnyelsen börja!

----
Media:
DN, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Exp, AB, AB2, AB3

----
Bloggat:
Per Ankersjö, Anders Dahlberg, Mikael Andersson, Johan Hedin, Magnus Andersson, HAX, DHE, Thomas Böhlmark, Högberg, Emil Källström

torsdag 18 augusti 2011

Hur många vargar finns det i Bryssel?


Gullig eller snart i en sandlåda nära dig?


Regeringen tvingades igår dra tillbaka sina besult om ett vargtak på 210 individer i Sverige och en skyddsjakt även 2012. Orsaken är att EU-kommissionen anser att rovdjurspolitiken strider mot EU:s habitatdirektiv (vad det nu har med inre marknad att göra..?). Om vi bortser från att det är tveksamt om någon överträdelse ens ägt rum, är detta en helt befängd ordning.

EU har ingenting med den svenska rovdjurspolitiken att göra. Inte stockholmare heller, egentligen. Det måste rimligtvis vara människorna som lever inpå rovdjuren som ska förfoga över denna fråga - människorna som tvingas leva med rädsla för vargar som stryker kring knuten och som får sina tamdjur rivna. Ingen annan har någon rätt att tala om för dem att de får leva med det - i synnerhet inte om man själv bor i ett vargfritt Bryssel eller Södermalm.

Att sedan Svenska Jägareförbundet avfyrar sina missbelåtna skott åt regeringens håll är lika pinsamt det. Det vore en ganska smal sak för förbundet att klättra upp i sitt jakttorn och få korn på vem det är som i själva verket ligger bakom detta. Skjuter man vilt omkring sig är det väldigt svårt att skaffa sig långlivade vänner. Bara ett tips.

---
Bloggat:
Anders W Jonsson och Svensson
(som har sin egen socialistiska plan för att kollektivt straffa och skuldbelägga jägare; som anser att vissa människors egendomsskydd är mer värd än andras; som hostar ur sig att 2000 vargar vore ypperligt; som därtill använder sin egen sommarstuga som referenspunkt för en politik som ska gälla i hela Sverige. Det får mig att undra om Svensson själv inte skulle önska sig en vapenlicens och ett starkare egendomsskydd när någon av hans två tusen vargar börjar stryka kring sommarstugans knut? Bara en tanke...)

Update 20/8: Även partiledarkandidaten Annie Lööf bloggar utmärkt och ger tydligt besked: "EU ska skita i svensk rovdjurspolitik". Bra där!

---

Media:
Exp, DN



---

Posted using BlogPress from my iPad


Cykelborgarrådets nya blogg



Per Ankersjö är stadsmiljöborgarråd i Stockholms stad och ansvarar bland annat för stadens strategiska cykelfrågor. Staden har spänt bågen högt och har för ambition att kunna konkurrera med ckelstäder som Amsterdam och Köpenhamn. Men för att nå dit är det fortfarande mycket som krävs, och vem vet bäst vad som behöver göras om inte cyklisterna själva?

Därför har Per startat en ny blogg: Cykelborgarrådet bloggar. Denna blogg fokuserar på att handla om cykelrelaterade frågor i Stockholm, där du som cyklist kan komma med råd och synpunkter kring hur Stockolm ska bli en cykelstad i världsklass.

Bloggen är med andra ord ett modernt dialogverktyg mellan cykelborgarrådet och cyklisterna; en 2000-talets förslagslåda där innehållet direkt hamnar på borgarrådets skrivbord.

Bloggens första tema är stadens lånecyklar. Genom att bara använda stadens lånecyklar för att ta sig till och från jobbet och mellan möten under dagen i en vecka, ska Per tillskansa sig fördjupad kunskap om vilka problem som finns med systemet; vad som fungerar och int fungerar, och hur man kan göra det enklare och smidigare för människor att nyttja lånecyklarna. Per rapporterar hur det går dag för dag, och har hittills stött på både framgångar och motångar. Läs själv om hans strapatser (fler inlägg följer givetvis efterhand):

Måndag
Tisdag
Onsdag

Har du någon erfarenhet av stadens lånecyklar - bra eller dåliga - som du tycker att cykelborgarrådet bör känna till? Gå i så fall in på Cykelborgarrådets blogg och lämna en kommentar. Vem vet, kanske blir just dit förslag politisk verklighet.

---
Update 20/8:
SvD uppmärksammar idag både bloggen och Pers testvecka med lånecyklarna, en testvecka som förövrigt tog slut idag; hur det gick kan du läsa här.

---
Posted using BlogPress from my iPad


onsdag 17 augusti 2011

Alla barn har rätt att födas fria



Jättegrattis Victoria och Daniel! Att bli förälder är bland det häftigaste som finns; det vet jag av egen erfarenhet. Däremot hoppas jag att ert barn ska slippa vad det innebär att ha er till föräldrar.

Jag hoppas att ert barn ska slippa de plikter som grundlagen tvingar det till. Jag hoppas att ert barn ska slippa vara en offentlig person; slippa fotografer i buskarna; slippa bli dissekerad av skvallerpressen; slippa få sitt liv utstakat och sin person stöpas till en form som någon annan anser lämplig för ett syfte som det själv inte valt.

Varje person har rätt till sitt eget liv. Varje barn har rätt att födas fritt. Därför hoppas jag att ert barn får forma sitt eget liv efter sina egna önskemål. Därför hoppas jag att ert barn inte blir kronprins eller -prinsessa. Det förtjänar bättre än så: Det förtjänar ett eget val, ett eget liv.

---
Bloggat:
Röda Malmö, Martin Edgelius, Johan Westerholm, DHE, Thomas Böhlmark, Martin Moberg

---
Media:
SvD, SvD2, SvD3, SvD4, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, AB, AB2, AB3, AB4, Exp, Exp2, Exp3, SR

---
Posted using BlogPress from my iPad

tisdag 16 augusti 2011

Mer stöd till Annie Lööf

Debattartiklarna till stöd för Annie Lööf fortsätter att strömma in.

Idag får Annie tungt stöd i Expressen av flera riktigt tunga centerprofiler, bland andra Lena Ek och Bertil Fiskesjö.

Även i Dalarna, Skåne och Västernorrland pläderar man idag för Annies sak.

En purfärsk Sifoundersökning visar också att Annie har mer än dubbelt så stort stöd bland Centerpartister som sin närmsta konkurrent.

Annie själv skriver dessutom idag i både Aftonbladet och i Hela Gotland.

En bättre start på sin kampanjresa kunde nog Annie inte ha fått, och det ska bli riktigt spännande att se hur allt detta uvtecklar sig i takt med att resan fortlöper. Mitt stalltips är att stödet bara kommer fortsätta att öka - för hur skulle det inte kunna göra det när Annie får göra det hon gör bäst: Vara visionär.

---
Bloggat:
Emil Källström, Magnus Andersson, Per Ankersjö, Mikael Andersson, Johan Hedin

---
...och glöm inte att gilla Annie!


---
Posted using BlogPress from my iPad

Men, det var ju mot människofientliga system vi skulle strida..?

Det är i grund och botten både sunt och uppfriskande att alla inte tycker lika i Centerpartiet. Det är till och med lysande för den politiska debatten att vi vänder och vrider på olika frågeställningar internt eftersom det höjer kvaliten på vår politik. Men ibland blir man ändå överraskad av ett en fråga ska skapa debatt inom partiet. En kvoterad föräldraförsäkring är en sådan fråga.

Centerpartiet har historiskt sett tagit den enskilda människans parti framför stora centralistiska, kollektivistiska och konformistiska lösningar. Vi vet att alla människor har olika förutsättningar och olika preferenser, och vet därför också att storskaliga systemlösningar alltid leder fel. Vi vet också att människor är förnuftiga och fullt kapabla att bestämma över sig själva och sina liv, och vill därför i sann federalistisk anda att alla beslut ska fattas så nära människor som möjligt - de flesta vid köksbordet, och färre och färre ju högre upp i hierarkin man kommer. Detta är ingen nyhet - det är genuina centervärderingar.

Därför blir jag så förvånad att Centerpartiets jämställdhetsgrupp - med bland andra Fredrick Federley - föreslår en kvoterad föräldraförsäkring. Det är nämligen både att blunda faktumet för att människors livspussel inte ser likadana ut och att underkänna människors förmåga att bestämma över sina egna liv.

Lyckligtvis finns dock i mitt parti just precis den kulturen att debattera frågor även inom partiet som jag inledningsvis talade om. Annie Lööf rycker hastigt ut och argumenterar mot jämställdhetsgruppens förslag - som ska upp på partistämman i höst - och även hon påminner om Centerpartiets tradition att se till människan framför systemet.

Jag hoppas innerligt att centerstämman inte överger denna starka och stolta centertradition på stämman i Åre.

---
For the reckord
är jag själv nybliven pappa och kommer nog som det ser ut att ta ut fler föräldradagar än min fästmö - det passar liksom vår livssituation bäst så. Det jag på egen hand har upplevt av föräldraförsälringen är inte att den är för oflexibel, utan precis tvärt om: Varför kan jag exempelvis inte ta ut föräldradagar samtidigt som min fästmö eller ha samma möjlighet som hon att vara hemma längre till priset av en lägre ersättning?

---
Bloggat:
Karl Malmqvist, Staffan Danielsson, Alice Teodorescu, Johan Hedin, Caroline Szyber, Martin Edgelius, Ekonomisten, Christer Jonsson

---
Media:
Barometern och öppet mål för två folkpartister iSvD, som dock borde tänka på att sopa rent framför egen dörr först...


----
...och glöm inte att gilla Annie!


---
Posted using BlogPress from my iPad

Från filantrop till snåljåp



Warren E. Buffett är en känd amerikansk miljardär och en av de rikaste i världen. Kul för honom! Warren E. Buffett var även såväl en frontfigur i som en finansiär av Obama:s presidentvalskampanj. Kul för Obama! Igår skrev Warren E. Buffett på New York Times debattsida: "Stop Coddeling the Super-Rich". Bland annat skriver han:

"Our leaders have asked for “shared sacrifice.” But when they did the asking, they spared me. I checked with my mega-rich friends to learn what pain they were expecting. They, too, were left untouched. While the poor and middle class fight for us in Afghanistan, and while most Americans struggle to make ends meet, we mega-rich continue to get our extraordinary tax breaks."
[...]
"I know well many of the mega-rich and, by and large, they are very decent people. They love America and appreciate the opportunity this country has given them. Many have joined the Giving Pledge, promising to give most of their wealth to philanthropy. Most wouldn’t mind being told to pay more in taxes as well, particularly when so many of their fellow citizens are truly suffering."


Jag vet inte vad ni tycker, men personligen tycker jag att - den förvisso ironiska (får man hoppas) - "stackars mig som är så rik, varför beskattar ni mig inte mer?"-mentaliteten är tämligen osexig. Jag menar, hur kommer det sig att en sådan förmögen man, som på egen hand dragit in miljarder, plötsligt känner sig oförmögen att på egen hand disponera sina medel utan att staten ger honom en hjälpande knuff? Mr Buffett tycker ju uppenbarligen att han betalar för lite i skatt - så varför hämtar han inte bara ett inbetalningskort och sätter in några miljoner dollar på USA:s konto; uttagsrätt, President Obama. Det skulle vara världens enklaste grej, utan att behöva ta omvägen via skattesedeln och utan att tvinga alla andra av hans "vänner" att följa hans exempel.

Men tyvärr är det så med Mr Buffett som med många andra som tar på sig bror-duktig-tröjan och säger sig "gott kunna betala lite mer i skatt", att det inte är den osjälviska och solidariska handling som de utger det för att vara. För vad man i själva verket säger är att "Jag anser mig kunna avvara en större del av min inkomst för att bistå andra - men jag tänker inte göra det om inte alla andra också gör det.". Och hur filantropiskt är det egentligen?

Kontentan är, att om Mr Buffett känner att han vill bistå sina landsmän genom att betala av en del av USA:s statsskuld ur egen ficka, står det honom givetvis fritt att göra det. Det är trots allt hans egna välförtjänta pengar; det skulle därtill vara en mycket storsint sak att göra, och skulle också säkerligen inspirera många av hans "vänner" att göra dito; också de av fri vilja. Men det är när han börjar vilja bestämma vad andra ska göra med sina pengar som han går för långt. Det är också då han, något tillspetsat, går från filantrop till snåljåp.
---
- Posted using BlogPress from my iPad



måndag 15 augusti 2011

Ny film av Annie Lööf

Annie Lööf har idag släppt en ny film där hon utvecklar sin vision för Centerpartiet. Denna gång är det den interna organisationen - i synnerhet hur vi ska kunna återta vår tappade mark på kommunfronten - som hamnar i centrum:



Liksom Johan Hedin tycker även jag att förslaget om ett Centre of Excellence är ett ypperligt spännande förslag.

Om du missat Annies tidigare filmer så kan du se dem här.

----
...och glöm inte att gilla Annie!

---
Posted using BlogPress from my iPad

lördag 13 augusti 2011

Egen försörjning är både frihet och trygghet

Annie Lööf levererar tydlig politik för att öka människors frihet och trygghet i dagens GP:

"Jag är beredd att vända på varenda sten för att alla människor i Sverige ska få en reell chans att känna den frihet, trygghet och stolthet som ett jobb och en egen inkomst innebär. Därför vill jag att Centerpartiet ska verka för genomgripande förändringar på arbetsmarknaden, i bidragssystemen och för företagen."

Missa inte heller Annies artikel i Västerviks tidningen på samma tema.

Annie visar genom bland annat dessa debattartiklar att hon både har visionerna och förmågan att föra ut dessa. Det är kanske därför såväl ÖP som centerlegenden Karl-Erik Olsson ansluter sig till den snabbt växande skaran som anser att Annie är den som är bäst lämpad att leda Centerpartiet.

----
Andra som bloggat:
Helen Törnqvist, Per Ankersjö, Johan Hedin, Christian Ottosson, och Jerker som så många andra vänsterbloggare ser nyliberala hjärnspöken överallt...

----
...och glöm inte att gilla Annie!

onsdag 10 augusti 2011

Annies kampanjschema

Annie Lööf har nu presenterat sitt kampanjschema. Mellan den 16:e och 26:e augusti kommer hon att resa kors och tvärs genom Sverige för att prata med Centerpartister och andra om hennes vision för Centerpartiet och Sverige.

Möt gärna upp någonstans på vägen!


Här kan du träffa Annie

16:e augusti
Stockholms län bjuder in till kandidatträff inne i Stockholm stad under kvällen

17:e augusti
Dalarna under förmiddagen, Falun på morgonen och Vansbro på lunchen
Värmland under eftermiddagen, Torsby på eftermiddagen och Karlstad på kvällen

18:e augusti
Västra Götaland under eftermiddagen och kvällen

19:e augusti
Halland under förmiddagen, Falkenberg
Skåne under eftermiddagen, after work i Helsingborg

20:e augusti
Kronoberg, Växjö på förmiddagen

21:a augusti
Offentlig utfrågning av alla tre kandidater i Göteborg klockan 15.00

22:a augusti
Gävleborg, Bollnäs vid lunchtid, Gävle på eftermiddagen
Uppsala under kvällen

23:e augusti
Gävleborg, Hudiksvall under morgonen
Medelpad, Lunchmöte i Sundsvall
Jämtland kväll, offentlig utfrågning av alla tre kandidater i Trångsviken 18.00

24:e augusti
Södermanland, lunchmöte, förmodligen i Nyköping
Offentlig utfrågning i Malmö klockan 18.00

25:e augusti
Östergötland, lunchmöte i Linköping
Offentlig utfrågning i Stockholm av alla tre kandidater på kvällen

26:e augusti
Västmanland, besöker Västerås för lunchmöte
Skaraborg, förmodligen Skövde kvällstid


----
Samtidigt hos de andra kandidaterna


Anna-Karin Hatt har dragit igång sin husbilsturné - "Hattresan" - och mobiliserar stöd från bland andra Centerpartiets före detta strateg, Kristina Jonäng, som listar fem skäl att välja Anna-Karin på sin blogg.

Anders W Jonsson utmanade KD om HBT-politiken och fick minister Attefall att explodera. Anders har även han offentliggjort sitt kampanjschema.

Annies programförklaring



Annie Lööf gav för ett par dagar sedan sin programförklaring på DN debatt. Hennes tre ledord är brutna ur klassisk centermark: frihet, trygghet och hållbarhet.

Annie utvecklar även sina tankar i dessa två nysläppta youtube klipp:





Det är ett klockrent budskap Annie förmedlar: Vi måste acceptera att människor har olika drömmar och prioriteringar och vi måste därför sluta ställa upp hinder för människors olika livsval. Samtidigt ska samhället finnas där som stöd och trygghet när ens egen kraft inte räcker till, och fokus måste vara att fånga upp dem som idag hamnar helt utanför. Annie presenterar därmed en samhällsvision som sträcker sig bortom debatten jobbskatteavdrag kontra A-kassans nivå. För drömmen om ett tryggare och friare Sverige är mycket större än så.

----
Det faktum
att vänsterbloggarna sin vana trogen gastar i kör om Centerpartiets undergång, visar med all önskvärd tydlighet att Annie är rätt ute. För inte gastar vänsterbloggarna om Annie av välvilja för Centerpartiet - om de fick bestämma skulle vi inte ens ha en plats i riksdagen. Deras klagosång bottnar istället i en rädsla för vad Annie skulle kunna åstadkomma som partiledare, vilket inte skulle gynna den redan svårt sargade Socialdemokratin.

Därför är det ganska underhållande att läsa vänsterbloggarnas inlägg om samma gamla hjärnspöken som vanligt, se exempelvis
Moberg om nyliberalism (var i artikeln hittar han exempel på det?),
Röda Berget som drar sin a egna slutsatser om Annies ambitioner på miljöområdet,
Högberg som med en metafor om just ett högt berg illustrerar den patenterade sossetanken att alla egentligen borde tycka som dem,
och Jinge som läser artikeln med de vildaste fantasiglasögonen av dem alla.

Även Per Ankersjö och Mikael Andersson har skrivit om detta fenomen.

----
Andra som bloggat:
Christian Ottosson, Johan Hedin, Helen Törnqvist, Ekonomisten, Magnus Andersson, Fredrick Federley, Rickard Nordin, Ola Johansson, Liberaldemokraterna

fredag 5 augusti 2011

Lita aldrig på Aftonblaskans ledare

Få har nog missat den stora nyheten de senaste dagarna: SJ-konduktören som kastade av en 11-årig flicka från tåget. Händelsen är naturligtvis upprörande - så får det bara inte gå till, det är nog alla överens om. Därför är det nästan lika upprörande hur vissa försökar plocka billiga politiska poäng på denna enskilda konduktörs grava misstag - somliga mer plumpa och skitiga än andra.

Skitigast är föga förvånande Aftonbladets ledare. Förutom att som vanligt ta i från tårna, skylla all världens oförrätter på Alliansen och insinnuera både det ena och det andra (att låta påskina att jobbskatteavdragen är själva orsaken till händelsen är kreativt till och med för att vara AB!), fabricerar man citat och far med ren osanning om ansvarig minister. Beträffande SJ-debaklet i julas rekapitulerar ledarskribenten Daniel Sweden följande:

"I julas gick inte tågen alls och den ansvariga ministern tyckte att de som satt fast i snöhelvetet gott kunde fira jul en annan dag."

I själva verket sade ministern följande till DN:

"Jag kan förstå irritationen och känslan. Det kanske till och med är så att man inte kan fira jul på julafton, utan att man får ställa sig in på att ha julfirande någon annan dag. Det är ju verkligen supertråkigt."

Det är en viss skillnad mellan de båda citaten, och vi pratar inte om nyanser utan helt olika uttalanden. Det finns mycket att säga om hur regeringen har skött järnvägen - både nuvarande och tidigare. Det finns mycket att säga om hur Elmsäter-Svärd och flera av hennes företrädare har hanterat det tågkaos som på beställning årligen återkommer kring jul. Men den debatten tjänar inte på fabricerade citat och allsköns hittepå. Det är den skitigaste formen av debatteknik, och borde vara bannlyst även för Aftonbladets ledare - skulle man kunna tycka i alla fall. I synnerhet när man samtidigt försöker profitera på en 11-årig flickas olycka. Men det är tyvärr inte första gången.

Låt detta bli en lärdom. Man kan aldrig lita på Aftonblaskans ledare.

----
Tipstack: Johan Folin

Läs också: Västerviks Tidningens ledare på temat.

Om kvotering och bistånd

Jag läste igår två bra artiklar som förtjänar att uppmärksammas.

Den första är skriven av riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz (M) med anledning av jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) föreslagit könskvotering till offentliga börsstyrelser. Rosencrantz lyfter bland annat fram tre starka argument emot könskvotering:

"För det första är kvotering kontraproduktivt i strävan mot ett jämställt samhälle. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.

För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens, lika mycket i offentliga bolag som i privata.

För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som stjäl uppmärksamhet från mer relevanta jämställdhetsproblem. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de verkliga hindren för jämställdhet."

Det är verkligen för bedrövligt att inte fler kvinnor får ta plats i styrelserummen. Men lika bedrövligt är det att en minister som ska företäda ett liberalt parti förespråkar kollektivistiska och rent paradoxala lösningar. Att könskvotera är nämligen att tillgripa samma diskriminerande urvalsmetoder som man försöker råda bot på - nämligen att värdera någons duglighet utifrån kön istället för kompetens. Jämställdhetsministern borde verkligen läsa Rosencrantz artikel och ta sig en rejäl funderare på varför hon som ska föreställa liberal förespråkar kollektivistiska och kontraproduktiva metoder för att lösa ett problem som inte ha några quick fixes.

Den andra är skriven av den alltid så klarsynte Fredrik Segerfeldt, med anledning av de fyra Socialdemokraternas osmakliga försök att göra partipolitik av svätkatastrofen på Afrikas horn:

"Endast den som är partipolitiskt förblindad kan komma på att kalla de senaste decenniernas elände till svensk biståndspolitik för ”ansvarsfull”. Men så ser tyvärr den svenska biståndsdebatten ut. Den befinner sig i en parallell låtsasvärld, där fakta, data och forskningsresultat ignoreras. Det är inte bara intellektuellt tröttsamt, utan även moraliskt förkastligt, eftersom vi riskerar fortsätta finansiera fattigdom, förtryck och massmord. Men vad gör väl det, när man kan hämta hem en partipolitisk poäng?"

I sin artikel förklarar även Segerfeldt varför den svenska biståndspolitiken i stort bara är en feel-good insats för oss svenskar, när den i själva verket snarare är en rakt igenom kontraproduktiv metod för att få Afrikas länder på fötter. Det är självklart att bistånd i form av katastrofhjälp behövs när länder drabbas av svält, naturkatastrofer, krig eller andra humanitära tragedier. Däremot behövs det verkligen en debatt om hur vi i väst bör bete oss för att världens fattigaste länder ska resa sig, få demokrati, mänskliga rättigheter och börja kunna stå på egna ben.

Västvärlden har strösslat bistånd över Afrika i decennier utan speciellt goda resultat. I bjärt kontrast till det förfarandet har vi istället handlat med länderna i Asien, och där ser vi nu hur fattiga länder börjar komma på fötter och hur små men ändock viktiga steg mot demokrati och mänskliga rättigheter följer i dess spår. Biståndsströssel kanske inte är rätt väg trots allt; frihandel, microlån och opinionsbildning för äganderätt och demokrati kanske är mer produktivt? Att det behövs en ordentlig debatt på området är i vart fall uppenbart, och därför förtjänar Segerfeldts artikel en läsning.

För ett mer omfångsrikt inlägg i denna debatt hänvisas till Per Hagwall. Även Thomas Böhlmark bloggar på temat.

Jämtland stödjer Annie

Antalet debattartiklar till förmån för Annie Lööfs kandidatur fortsätter att dugga tätt. Idag är det ett flertal jämtlänningar som deklarerar sitt stöd för Annie i ÖP. De skriver bland annat följande:

"Annie vinner val. Ingen kan bestrida att Annie Lööf är populär. Det finns till och med de som försöker göra det till en nackdel. Men popularitet kommer inte av sig själv. Hårt arbete, tydlighet, personlig lyskraft och politisk kommunikationsförmåga skapar popularitet, och allt detta har Annie Lööf. Då blir man svensk mästare i personkryss två gånger om. Och ekonomisk politisk talesperson vid 27 års ålder."

"Annie kan skapa ett tydligare Centerparti. Hon har klart deklarerat att partiet måste bli relevantare och modernare i människors vardag och driva Centerpartiets grundläggande värderingar i förslag som möter framtidens utmaningar. Frigör den enskildes utvecklingskraft, utveckla omsorgen om de svagaste och skapa en modern miljöpolitik för uthållig utveckling är hörnstenarna i Annies kandidatdeklaration. Det skapar trygghet och entusiasm hos oss."


---
Läs också: Per Ankersjö, Johan Hedin, Johan Pettersson

...och glöm inte att gilla Annie!

I vänsterns Sverige är allt alltid någon annans fel

Råkade som av en händelse springa på en läsardebattartikel i Aftonbladet, "Dags att blinka för rödgrönt", och fick mig ett riktigt gott skratt. Kontentan i artikeln är att folk har börjat sluta blinka och köra mer vårdslöst i trafiken. Enligt skribenten är detta, inte det minsta långsökt, Alliansens fel. Några smakprov på logiken:

"Kan det vara så att den individualism som alliansregeringen förespråkar har lett till en farlig egoism i trafiken? Ja, det är faktiskt inte så långsökt som det kan verka."

"Men än mer spännande är att tänka sig att trafikmoralen skulle kunna påverka de politiska strömningarna. Om bilisterna börjar använda blinkers, smittar deras beteende av sig på andra, som ges en känsla av att inte vara ensamma i trafiken, vilket ökar trafiksäkerheten och sparar människoliv – och samhället kommer att börja präglas mer av motsatsen till egoism, nämligen solidaritet, alltså att bry sig om andra än bara sig själv. Något som alla tjänar på."

Förhoppningsvis är detta en ironisk artikel, om än något misslyckat vad gäller att nå ut med ironin. Men den tjänar ändå som en intressant indikator på logiken i vänsterns politik: Det är alltid någon annans fel. Det är alltid någon annans fel när man gör bort sig, det är alltid någon annan som ska fixa till det igen, och det är alltid orättvist när någon annan lyckas.

Men tvärtemot vad artikelförfattaren vill ge sken av finns det dock inte någon motsats mellan individualism och solidaritet - snarare tvärtom. Det finns dock en fundamental skillnad mellan socialism och personligt ansvar. Tänk på det nästa gång du blir omkörd av en fartgalen Juholt eller Lago: Det är ideologiskt sett inte deras fel. Det är Alliansens ;)

----
Tipstack: Thomas Böhlmark

torsdag 4 augusti 2011

Västra Götaland stödjer Annie

I gårdagens GP ger ett antal Centerpartistiska tungviktare från Västra Götaland sitt stöd till Annie. Bland annat skriver de följande:

”Det behövs en centerledare som kan attrahera såväl den unga miljömedvetna familjen som den som är ensamstående och försöker få vardagspusslet att gå ihop, med möjligheterna att förverkliga sina drömmar oavsett om du bor på landsbygden eller i storstaden. Centerpartiet har i Alliansregeringen nått många stora och viktiga framgångar, men vi har misslyckats i förmågan att kommunicera dem. Den nya ledaren måste ha en förmåga att kombinera medverkan i regeringen med en fördjupad idépolitisk diskussion och ökad profilering av Centerpartiet inom fler politikområden. Till valet 2014 ska Centerpartiet återigen vara det mest spännande och utmanande partiet i svensk politik.”


Det är fantastiskt att se hur många framträdande Centerföreträdare från hela Sverige som på löpande band kliver fram och ger sitt stöd till Annie. Min tro och förhoppning är att detta håller i sig så att Annie kan väljas med betryggande majoritet och därmed känna att hon har det mandat som krävs för att kickstarta förnyelsen i partiet. För då är jag övertygad om att Centerpartiet till valet 2014 kan vara "det mest spännande och utmanande partiet i svensk politik".

---
Läs också: Annie Lööf, Magnus Andersson, Johan Hedin, Johan Hedin 2, Rikard Nordin, Hans Johansson/Åke Högberg, C i Falköping

...och glöm inte att gilla Annie!

onsdag 3 augusti 2011

Löjligt uppenbart, DN

I en av gårdagens signerade DN-ledare profileras de båda ordförandekandidaterna i Centerpartiet. (Ja, enligt skribenten finns det bara två kandidater - Anders W Jonsson jämförs blott vid en bollkalle...)

Annie Lööf (Annie har gift sig och därmed bytt efternamn) föräras merparten av ledaren. Flera olika lösryckta citat används för att utkristallisera hennes "ideologi", och exkursen avslutas dramatiskt med en återgivelse av hennes boktips:

"Ingen kan [...] bli förvånad över att Annie Lööf på sin blogg har ultraliberalerna Robert Nozick, Ayn Rand och Johan Norberg som boktips."


Det är en ganska intressant "guilty-by-association" teknik som skribenten begagnar sig av. Som en passus kan nämnas att Miljöpartiets fd språkrör, Maria Wetterstrand, är väldigt förtjust i just Johan Norberg, och ska enligt egen utsaga nyligen gillande ha börjat läsa Rand. Jag har dock inte sett någon DN-ledare om "nyliberala Wetterstrand", men man kanske väljer andra av hennes bokpreferenser för att beskriva henne...?

Anna-Karin Hatts stycke är däremot just precis blott ett stycke - ett citat från hennes blogg som täcker in färg, temperatur och form av hennes ideologi. Som klippt och skuren ur hennes egen kandidatbeskrivning. Dock ingen redogörelse av boktips som kan skänka läsaren en förutfattad föraning om vad hon är för filur...

Det är så fånigt uppenbart vad DN:s ledarskribent försöker göra, och precis lika löjligt. Jag vet inte vilka motiv som ligger bakom ledarskribentens text - personliga eller andra - men en sak är i alla fall klar: De gånger DN:s ledarsida önskat Centerpartiet väl är tämligen lätträknade. Att som Centerpartist bli endorsad av DN:s ledarsida är därmed sällan ett gott tecken.

Det finns dock ingen anledning att spekulera mer i varken det eller Annies bokpreferenser. Den som vill veta vad som verkligen ligger bakom "Värnamoliberalismen" gör istället bäst i att läsa Annies egna ord.

---
Läs också: Johan Hedin, Magnus Andersson

...och glöm inte att gilla Annie!

fredag 22 juli 2011

Vad Centerpartiet behöver

Igår presenterade valberedningen de tre kandidater som aspirerar på posten som Centerpartiets näste partiledare: Annie Johansso , Anders W Jonsson och Anna-Karin Hatt. Processen är nu igång och fullständigt öppen: Det är upp till kandidaterna att öppet söka stöd för sin kandidatur, och upp till deras respektive förespråkare att plädera för sina kandidater; ett förfarande som aktivt uppmuntras av valberedningen.

En större kontrast till Socialdemokraternas antika förfarande står det svårt att finna. Det kanske är därför flertalet S-märkta bloggare försöker svärta ned såväl processen som kandidaterna. Socialdemokraternas stora intresse för Centerpartiets politik och partiledarval överlag är i sig ett intressant ämne som man kan skriva spaltmeter om. Lyckligtvis har Per Ankersjö redan på ett ypperligt sätt sammanfattat det mest väsentliga det finns att säga i frågan, så jag slipper lägga mer tid på det.

Centerpartiet är i akut behov av förnyelse. Om det råder det inga tvivel. Vi måste bli relevanta för väljarna igen, och för att uppnå det måste vi bli tydligare, spetsigare och en frihetlig kraft att räkna med. Vad det i korthet handlar om är att presentera en vision för Sverige som innehåller mer än en problematisering kring jobbskatteavdrag kontra a-kassa. Socialdemokraternas kräftgång har medfört att vi i Sverige inte har en opposition att tala om; lägg då till det osäkra parlamentariska läget, och anledningen till att Moderaterna är ganska nöjda med att det politiska spelet främsta handlar om småfrågor på marginalen - och inte en fortsatt idédebatt om reformen av Sverige - ter sig ganska uppenbar. Inget konstigt med det - varför utmana en opposition som inte finns när det enda man riskerar är att tappa väljare? Men det är i detta visionslösa politiska vakuum som Centerpartiet i sin historiska roll som samhällskritiker har en viktig och självklar roll att fylla. Men då krävs det att vi sätter ned foten om vartåt vi vill och kaxar till oss så att vi vågar och orkar vara så spetsiga och tydliga som vi måste.

I dagens politiska klimat räcker det dock inte med en klockren politik för att lyckas. Man behöver dessutom en karismatisk och slipad ledare som kan föra ut och personifiera politiken. Vi har i de senaste valen sett hur viktiga partiernas företrädare är för hur väljarna lägger sina röster - inte minst gäller detta för de mindre partierna som inte i samma utsträckning kan räkna med slentrianröster. Maud Olofsson hade den viktiga egenskapen att kunna väcka känslor hos väljarna, och visade sig också i ValU:s analys av föregående val vara en av de viktigaste partiledarna när det kom till att attrahera röster. Vi behöver någon som kan göra detta lika bra, till och med bättre.

Dessa krav sammantagna - något förenklat förnyelse och karaktär - ger mig vid handen att Annie Johansson är den kandidat som är otvivelaktigt bäst lämpad för uppgiften. Annies karisma, tydlighet och förmåga att tränga genom mediebruset är egenskaper som gör att hon har precis den karaktär som krävs. Det faktum att hon ledde Centerpartiets eftervalsanalysgrupp, som levererade smärtsamma men nödvändiga sanningar om partiets status, gör henne också klippt och skuren att genomföra den förnyelse som så väl behövs. Min röst, mitt stöd och mitt engagemang ger jag därför till henne.

Tycker du som jag, gå med i Facebooksidan för Annies kandidatur.

Med detta sagt ser jag dock fram emot en spännande, öppen process där de tre kandidaterna får presentera sina visioner för Centerpartiet. För även om jag vill se Annie som segrare när dammet har lagt sig, är det alltid bra med konkurrens. Genom denna process kommer nämligen olika ödesfrågor att stötas och blötas åt olika håll, de politiska lösningarna kommer att slipas och visionen för Sverige att formas under livliga debatter. Vår politik kommer att hamna i centrum, både internt och i media. Och det är precis vad Centerpartiet behöver.

----
DN och i Aftonbladet meddelar ett antal prominenta centerföreträdare att de backar Annie Johansson. Detsamma gäller för Centerpartiet i Kristianstad, Östergötland, Södermanland och fyra Skånekommuner.
----
Idag skriver Anna-Karin Hatt sin programförklaring påDN-debatt. För hennes kandidatur har även en ny hemsida startats: "Vi vill ha Anna-Karin".
----
I media: HG, AB, AB2, ÖP, SR, DI, DM, SvD, SvD2, DN, DN2
----
Urval av bloggar: Magnus Andersson, Tokmoderaten, Staffan Danielsson, Johan Hedin, Helen Törnqvist, Rickard Nordin, Mikael Andersson, Kent Persson, Peter Andersson