onsdag 30 juni 2010

Tips från Centerpartiet till Malmström

Centerpartiets Johan Linander och Lena Ek ger idag kommissionär Cecilia Malmström (fp) ett par goda tips om datalagringsdirektivet. I dagarna sade Malmström till SvD att det inte finns något utrymme att riva upp DLD. Linander och Ek lyfter härvid två viktiga aspekter som Malmström och kommissionen måste ta hänsyn till:

1) Det finns mycket som talar för att DLD står i strid med EKMR, och om så är fallet står också direktivet i strid med EG-rätten och måste därmed rivas upp. Detta är någonting som kommissionen förutsättningslöst måste pröva och resultatet måste offentliggöras.

2) Skulle det vara så att DLD inte står i strid med EKMR så finns det en annan möjlighet som Centerpartiet än så länge varit ensamma om att förespråka: Direktivet kan under EG-rätten göras frivilligt. Det är ett alternativ som Malmström verkligen borde ta till sig, för det är ju nu en öppning finns.

I dagarna har även en illasinnad tolkning av Centerpartiets stämmoprotokoll börjat spridas på bloggar. Rick Falkvinge, Anders S Lindbäck och Frihetsbloggen är några exempel. Det som är tråkigt är att man har tagit ett citat ur sin kontext och försöker använda det för att misstänkliggöra Linanders och Eks försök att hitta en lösning på problemet. Jag tycker att det är väldigt synd att dessa personer med flera lägger kraft på att sparka på Centerpartiet istället för att tillsammans med oss försöka nå en konstruktiv lösning.

Johan Linander lämnar ett bra svar i Falkvinges kommentarsfunktion som tål att upprepas:

"[...] Jag röstade mot att det skulle bli ett datalagringsdirektiv i EU långt innan det ens fanns något som hette Piratpartiet. Jag hade med mig M, V och Mp på denna linje i riksdagen, men tyvärr fick dåvarande justitieminister Thomas Bodström och hans socialdemokrater med sig Folkpartiet och Kristdemokraterna för att få nödvändig majoritet.


Det blev ett datalagringsdirektiv och alla medlemsstater är skyldiga att genomföra samtliga direktiv. En utredning tillsattes för hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Gudrun Antemar var utredare och jag satt i den politiska referensgruppen. Jag och Centerpartiet tog ställning på det sätt som du har refererat till, eftersom vi inte vill ha direktivet överhuvudtaget så ska det implementeras i svensk lagstiftning på miniminivå.


Eftersom vi inte vill ha direktivet och kämpar för att få det antingen borttaget eller förändrat så att det blir valfritt för medlemsländerna att genomföra så har vi medverkat till att skjuta på implementeringen så länge som möjligt.

[...]

Kommissionen är dock inte nöjda med Sveriges agerande och vi dras inför domstolen, vite eller böter kan utdömas. Vi fortsätter att kämpa för att förändra direktivet och författningsdomstolarna i Tyskland och Rumänien har gett oss nya argument.


Men om vi inte lyckas förändra direktivet så kvarstår tvånget att implementera det i svensk lagstiftning. Vi kan i det läget välja att avvakta ännu längre och då få böter/vite, men även när dessa böter eller vite betalts så kvarstår ändå skyldigheten att implementera direktivet. Det går inte att “köpa sig fri”.


Det finns många piratpartister och en del andra som hävdar att Sverige och andra medlemsstater kan välja att implementera vilka direktiv de vill. Det är en lögn.


Det finns många piratpartister och en del andra som hävdar att det går att betala vite eller böter och sedan att slippa implementera direktivet. Det är också en lögn.


[...]


Centerpartiets handlingslinje, som utformas i verkligheten och inte i någon påhittad värld, är alltså:

1. Kämpa för att vi inte ska behöva implementera direktivet.

2. Om vi inte lyckas nå resultat i punkt ett, implementera direktivet på en miniminivå utan att först betala skattepengar direkt till EU, och att vi ska fortsätta vara medlemmar i EU är en självklarhet för oss.

3. Fortsätta kämpa för ett borttagande/förändring av direktivet även om vi har implementerat det i svensk lagstiftning.

4. När vi har lyckats med punkt tre, ta bort lagen i Sverige.


Jag tror faktiskt inte att det här kan vara så svårt att förstå. Detta är också svaret till varför det s.k. kontraktet är falskt, det utgår från att valmöjligheten finns att inte implementera. De som skriver under borde också skriva hur många miljarder de är beredda att betala och om de vill lämna EU som sista utväg.


Det är precis det här som är problemet. Vi är bundna av EG-rätten vad vi än tycker om det. Vi kan inte köpa oss fria från att implementera direktiv, genom att bara låta bli och ta böterna. I detta fall suger det. Kopiöst. Men det är så det är. Den lilla fördelen är ju att samma sak även gäller för "bra" direktiv, så som telekompaketet. Jag tror inte att Falkvinge med flera skulle vara så nöjda om exempelvis Frankrike kunde "köpa sig fri" från telekompaketet och införa HADOPI. Alternativ två, att lämna EU och därmed slippa implementeringen, är inte något alternativ.

Poängen är att det finns en liten öppning nu att göra om DLD så att vi slipper tvångsinföra direktivet. Den måste vi försöka ta. Och då måste alla goda krafter samarbeta, inte peka finger åt varandra. Då spelar vi bara Bodström i händerna.

--------
Glöm inte att gå med i facebookgruppen "Hands off my Google search!"
Andra som bloggat: Magnus Andersson

Miljöpartiets utopiska ickevåldsförsvar



Folk och Försvar i samarbete med Allmänna Försvarsföreningen släppte igår en mycket läsvärd skrift som sammanfattar partiernas syn på säkerhets- och försvarspolitik. I tider av blockgemensamma utspel är detta ett utmärkt initiativ, eftersom det på ett tydligt sätt klargör skiljelinjerna mellan de olika partierna - även inom respektive block.

Den som är intresserad av försvars- och säkerhetspolitik rekomenderas varmt en läsning (häftet är på dryga 30 A5-sidor, så det går fort att ta sig igenom).

Här tänkte jag bara återge det citat som jag fastnade mest för och som tydligt visar vilket flumparti Miljöpartiet fortfarande är:


"Det militära försvaret ska på sikt ställas om till ett ickevåldsförsvar, som både kan göra insatser mot icke-militära hot, hantera konflikter och föra ickevåldskamp vid ett eventuellt angrepp. På sikt ska det militära försvaret helt avskaffas."

Ursäkta mig, men hur i hela friden kan detta parti undgå den mediala granskning som faktiskt är fogad. Hur kan man som riksdagsparti förorda att försvaret av Sveriges gränser vid en invasion ska ske medelst ickevåld? Om det inte vore ett allvarligt menat påstående skulle man skratta åt det. Tyvärr kan man inte det.

Frågan är också hur denna ståndpunkt rimmar med ett annat av Miljöpartiets mål i skriften, nämligen att "Sverige ska skicka fler truppbidrag till fredsfrämjande verksamhet i FN:s regi"? Ska vi ur dessa målsättningar sammantagna konstatera att Miljöpartiet vill skicka obeväpnade svenska män och kvinnor i sandaler för att föra en ickevåldskamp mot talibanerna i Afghanistan? Jag hoppas inte det, men jag vet inte längre vad jag ska tro.

-----

Update 30/6: Jag har blivit tipsad om att Miljöpartiets försvarspolitik kanske har inspirerats av First Earth Batallion - en rörelse som vilar på grundtanken att militären ska organiseras enligt New Age. Deras hemsida ger en hel del matnyttiga tips på vägen. Tipstack: Mattias Östmar
Update 16/8: Noterar att BT:s ledarsida kommenterar Miljöpartiets minst sagt märkliga inställning. I övrigt förvånas jag över att det har fått passera så obemärkt förbi...

fredag 18 juni 2010

Smile29 antaget - nu måste alla goda krafter samlas


Via Hax och Falkvinge möttes jag i morse av beskedet att WD29, även kallad smile29, har nått det antal underskrifter som krävs för att antas av EP. En snabb titt på EP:s hemsida bekräftar också att så är fallet. Det var väldigt dystra nyheter. Det glädjer mig dock att Lena Ek snabbt var ute och kritiserade detta. Även Piraterna har gått ut med ett pressmeddelande, men från övriga partier hörs dessvärre inte ett knyst.

Men än finns det hopp. Lena Ek och Johan Linander utvecklar idag på Aftonbladet hur vi kan stoppa det idiotiska datalagringsdirektivet. Enligt DLD art 14.1 ska kommissionen utvärdera direktivet i år - ett arbete som ska vara klart senast i september. Enligt art 14.2 är kommissionen också skyldig att utreda alla synpunkter som inkommer från medlemsstaterna. Ek och Linander lyfter också flera intressanta rättsfall på området, som visar att vårt motstånd faktiskt har stöd i juridiken.

Slutsatsen är ändå den viktigaste:

"Vi vet att vi har rätt. Vi vet att vi har juridiken på vår sida. Men det räcker inte alltid. Vi måste också lyckas övertyga, i första hand, kommissionen om detta. Och här behöver vi hjälp. Här måste alla goda krafter samarbeta. Det gör vi också redan i Europaparlamentet med Piratpartiet. För några veckor sedan skrev Centerpartiet tillsammans med Piratpartiet en skriftlig fråga till kommissionen där vi påtalade bristerna i datalagringsdirektivet och försöker förmå dem att tänka ett varv till. Vi väntar fortfarande otåligt på svar.

Men för att lyckas med detta måste vi bli många fler som drar åt samma håll. Och alla insatser räknas. Du kan hjälpa till genom att gå med i facebook-gruppen ”Hands off my Google search”, som syftar till att väcka opinion mot smile29. Ju fler vi blir som säger ifrån, desto lättare blir det att stoppa datalagringsdirektivet.

Gå med
i facebookgruppen du också. Alla insatser har betydelse.

-----
I media: DN, Europaportalen

En partikompass med bättre snurr

DN har idag presenterat sitt partitest. Till skillnad från andra hade DN den goda smaken att bygga sitt test på vad partierna själva tycker, vilket torde vara förklaringen till att resultatet stämmer bättre överens med verkligheten. (Läs mina tidigare inlägg om den valkompass som bland annat SvD presenterade för en tid sedan: [En trasig kompass gör mer skada än nytta], [Kompassen är mer trasig än befarat], [Kompassen är lagad men den är inte hel].)


Alla är dock inte helt nöjda. Peter Andersson är inte så glad över att bli Vänsterpartist (vilket man absolut kan förstå). Jag är böjd att hålla med Andersson om att dylika test knappast kan göra anspråk på att vara heltäckande, och frågan är vilken nytta de egentligen gör - mer än att det är en kul grej för oss politiska nördar.

En sak i Anderssons inlägg som förbryllade mig var däremot hans påstående att om man klickade i "Ingen åsikt" på alla frågor så blev man 100 procent Centerpartist. Jag gjorde därför samma test själv och fick upp följande resultat:



Jag vet inte om DN uppdaterat sitt test mellan mitt och Anderssons inlägg, men just detta problem som Andersson lyfter förefaller i alla fall inte existera längre.


En annan intressant sak som jag upptäckte när jag jämförde partiernas svar med mina egna var hur otroligt splittrade vänsteroppositionen är på flera viktiga frågor. Men det får bli ett annat inlägg.

torsdag 17 juni 2010

Därför är Maria Wetterstrand så arg


Den självutnämnda "kronprinsessan" Maria Wetterstrand är arg. Jättearg. Det syntes i gårdagens partiledardebatt. Framförallt är hon arg på på Centerpartiet.

I sin nysläppta bok, Kronprinsessan, sparar hon inte på krutet:


”Så svagt, så jävla ryggradslöst, så fegt, så principlöst”, säger Maria Wetterstrand om Centerns och Maud Olofssons agerande i kärnkraftsfrågan. Hon fortsätter med att säga att hon ”föraktar Centern” och att partiet ”inte förtjänar något förtroende i miljöfrågor”. (Metro papperstidning 17/6, s. 20.)

Men varför är Wetterstrand så arg? Ja, det kan nog finnas flera anledningar till det.

För det första för att allt pekar på att hon inte kommer att få vara kronprinsessa i mer än några månader - och vem skulle inte känna sig snuvad då? För om Alliansen får förnyat förtroende så säger Miljöpartiets egna stadgar att Wetterstrand måste lämna sin framskjutna roll i partiet inom kort.


För det andra för att hon tvingats backa i fråga om kärnkraften, även om hon gör allt hon kan för att peka finger åt Centerpartiet och blanda bort korten för väljarna. Det är klart hon är förbannad.


För det tredje för att hon har insett att med Centerpartiet på de viktiga miljö- och energiposterna under fyra år i regeringen, så har mycket mer gjorts på miljö-, kilmat- och energifronten än vad Miljöpartiet tillsammans med sina vänsterkamrater någonsin kunnat drömma om:

Det har satsats 370 miljoner på biogas, 220 miljoner på solceller och 875 miljoner på andra generationens drivmedel; miljöbudgeten har ökat från 15 till 20 miljarder. Bioenergin har passerat oljan som största energikälla i Sverige. Vi har gått från 23 000 miljöbilar till 300 000 miljöbilar tack vare miljöbilspremien. Etanolförsäljningen är åtta gånger större än för fyra år sedan. Vi har tre gånger mer biogas att tanka och dubbelt så många tankstationer, och vi har en 50-procentig ökning av vindkraftseffekten 2009 (klicka på diagrammen till höger).


Det är inte så konstigt att Maria Wetterstrand är arg.

onsdag 16 juni 2010

Nej Greider, det finns för få företagare i Sverige

Dagens mest urkorkade uttalande kom inte från vänsteroppositionen vid dagens partiledardebatt, även om det fanns mycket att välja bland. Men likväl är det en vänsterdebattör som är upphovsman till detsamma.

Göran Greider, till vardags hemmahörande vid vänstertidningen Dala-Demokraten, skriver idag på Newsmill att "Det finns för många företagare i Sverige". Greiders syn på entreprenörer och företagare är rent ut sagt bedrövlig:


Problemet här är också att entreprenören/företagaren, så som vi spontant uppfattar gestalten, lika ofta är ett katastrofalt inslag i ett lands ekonomi.

För att ta extremfallet, så bör mafioson betraktas som en företagare - nämligen i beskyddarbranschen. I frånvaron av ett fungerande statligt våldsmonopol använder denne företagare våldet som det starkaste konkurrensmedlet. Hans främsta insats är inte att skapa nytt välstånd, utan att omfördela (stjäla) av det som redan existerar. Det är extremfallet, men i fallande skala kan man identifiera en rad entrepreniöriella fenomen som är direkt skadliga för samhällsekonomin - från krigsherrar, över smugglare och skattebedragare ända bort till de mest kortsiktiga riskkapitalister som kan försätta väl fungerande företag i svåra situationer, när kompetens och erfarenhet underordnas börsvärde.


Greider själv anser att jobben istället ska komma i offentlig sektor - naturligtvis. Frågan är bara vart alla pengar som ska skapa dessa jobb kommer från? Den offentliga sektorn är nämligen katastrofalt dålig på att generera egna värden, av den enkla anledningen att den inte konstruerad att göra det.

Skiljelinjen i synen på hur de nya jobben skapas är uppenbar. Vänsteroppositionen vill slösa dina och mina skattepengar på att konkurrera ut privata företag så att alla kan anställas av staten. Centerpartiet vet däremot att det inte är politikerna som skapar jobb - det är företagen. Därför behöver vi politik som leder till fler företag, Greider - inte färre!

tisdag 15 juni 2010

Sex punkter för ekonomisk härdsmälta

Vänsteroppositionen presenterar idag på DN-debatt sin politik för jobben. Det är egentligen inga nyheter. Det är samma gamla beprövade och overksamma vänsterpolitik som vanligt.

Retoriken går också igen. Den ekonomiska krisen verkar inte existera i vänsterns värld, klasskampen är överordnat allt annat, och de anser sig fortfarande ha mer rätt till dina och mina pengar än vad vi har själva.

Jag tänker inte viga detta inlägg åt att kommentera de sex punkter som vänsteroppositionen idag presenterat. Det har andra redan gjort på ett föredömligt sätt. Jag tänker istället skriva något om det som vänsteroppositionen inte presenterar. Nämligen hur alla dessa löften som de numera i ren desperation slänger ur sig så gott som dagligdags.

Miljonärerna brukar, enligt vänsterns matematik, vara de som ska stå för fiolerna. Trist bara att vi inte har nog många miljonärer för att kunna leva på dem i mer än en vecka - om vi beskattade dem till 100 procent alltså. Näst på tur blir väl alla de förmögna som har en pengabinge under huset som staten kan nalla ur. Inte så många sådana heller nej - men då kan de ju alltid låna på huset. Kvar har vi vanliga löntagare - men det talar vi givetvis tyst om.

Företagen ska däremot få skattesänkningar, lovar vänsteroppositionen. Det är är i sig märkligt eftersom halva DN-artikeln vigs åt att förklara att några skattesänkningar minsann inte ger några jobb, men det kanske är skillnad när det gäller företag - ja, och fotbollsspelare också. Fast, nej, räknar man ihop alla aviserade skattehöjningar så blir det istället ett minus i företagens balansräkning. Surt sa räven.

Genom att lova mer av allt åt alla utan att ta hänsyn till budgettak eller dynamiska effekter visar vänsteroppositionen med all önskvärd tydlighet vad det är för oansvarig ekonomisk politik som man har för avsikt att föra. Det är ett vänsterexperiment som historiskt sett pekar åt ett enda håll: Grekland.

måndag 14 juni 2010

Vi är många som saknar dig, Jörgen

Morgonmötet idag på Centerpartiets riksdagskansli blev ett annorlunda möte. Vi möttes av beskedet att vår talesperson i skattefrågor, Jörgen Johansson, under söndagen hastigt avlidit efter en kort tids sjukdom. Det var ett svårgreppbart besked och det kommer nog att dröja länge innan jag fullt förstår vad som faktiskt har hänt.

Jag tyckte väldigt mycket om Jörgen, även om jag inte hade förmånen att jobba så mycket med honom. Han spred positiv energi omkring sig, och var inte rädd för att ge sig in i komplicerade och, säkert för somliga, kontroversiella frågor. Dessutom gjorde han det med en stor portion humor. Han lämnar ett stort tomrum efter sig här på kansliet.

Under minnesstunden kom jag att tänka på en dikt jag skrev som artonåring när en skolkamrat till mig omkom i en tågolycka. Jag lägger upp den här nedanför, och skickar mina tysta tankar till Jörgens familj och vänner. Vila i frid, Jörgen. Vi är många som saknar dig.



Fjärilen

Albin Ring Broman, 2002-09-16
Tillägnad Matias Eklund

~~Ofattbart~~

En fjärilsvinge är så svag,
men orkar ändå bära,
ett liv med sina snabba slag,
ett liv med många kära.

Så lätt kan vingens spröda slag,
förintas av en vindpust,
en fjäril lever blott en dag,
men lever den med lust.

Vad är väl då en fjärils liv,
för den som aldrig undrar?
Vi trampar på med stora kliv;
mot verkligheten blundar.

En olycka kan ske så lätt,
ibland känns allt för knappt,
ty någon som man alltid sett,
försvinner allt för snabbt.

Fastän vi inte kan förstå,
det budskap döden givit,
så måste vi trots allt ändå,
gå vidare i livet.

Ty livet är så fullt av glans,
men också skört som glas.
Det skiftar allt för lätt från trans,
till tusen bitars kras.

För trots livet sårbart är,
vi jämt på döden fingrar.
Vi tror att livet ändlöst bär,
kring våra fjärilsvingar.

Vänsterbloggarnas hets ett gott betyg för Maud Olofsson

Föga förvånande väntade vänsterns blodhundar otåligt på att få sätta tänderna i Maud Olofssons DN-intervju den 11/6. Det pågår, och har länge pågått, en hetskampanj mot Olofsson i vänsterleden. Det var alltså givet att de skulle hugga på något. Och det var också lika givet att det var vänsterkantens frontsoldater i negative campaigning, Alliansfritt Sverige, som skulle slå det första slaget och ange riktningen för bloggdrevet. Comme toujours.

Det man valde att fokusera på var att Olofsson möjligtvis sade fel om hur gammal hon var när hon först hörde talas om hotet mot ozonlagret. Jag skriver möjligtvis, för uppgiften om detta står i artikelns brödtext. Vi vet inte om journalisten missuppfattade informationen eller sammanfattade den på ett olyckligt vis. Men det spelar ingen roll. För även om Olofsson sade fel på sin ålder så är väl inte det hela världen. Jag kan ärligt talat säga att jag inte har en aning om när jag först hörde talas om ozonlagret, men jag vet att även jag oroade mig för det som barn.

Att göra som vissa, och jämföra denna historia med Lars Ohlys berättelse om när han spelade fotboll med Nacka Skoglund, är inte speciellt rättvisande. Det är långt ifrån samma sak att inte komma ihåg exakt hur gammal man var när man började oroa sig för ozonlagret, och att oriktigt påstå att man spelat fotboll med en legend. Hade Olofsson hävdat att det var hon som upptäckte ozonhålen - ja då hade det varit i samma kategori. Men så är inte fallet.

Däremot måste man tolka vänsterbloggarnas angreppsval som ett gott betyg för Olofsson. För hade det funnits någonting sakpolitiskt att hugga på så borde man väl rimligen ha gjort det istället? Men uppenbarligen hittade man inte det, och därmed tvingades man leta i sandlådan efter någonting att kasta efter Olofsson.

Samma goda betyg kan man dock inte ge vänsteroppositionens partiledare.

Mona Sahlin sade i sin DN-intervju följande om RUT-avdraget:

"[D]agens system, att min skatt ska bli lägre om jag köper dessa tjänster, det har jag aldrig tyckt varit ett bra system."


Vad Sahlin missade att nämna var att det är samma system som tillämpas för ROT-avdraget - ett avdrag som Socialdemokraterna tillsvidare vill ha kvar. Inkonsekvens var ordet.

Lars Ohly å sin sida framhöll i sin DN-intervju att det behövs en elit bland idrottarna och att denna elit också ska få sänkt skatt:

"Jag är väldigt övertygad om att elit behövs i idrotten. Och när Andreas Johansson flyttar från Wigan i England så väljer han inte Djurgården utan han väljer Aalborg. Inte därför att han tror att han utvecklas mer som spelare där utan av det enkla skälet att han tjänar dubbelt eller tre gånger så mycket utan att Aalborg behöver betala något mer än vad Djurgården var villiga att göra. Det är en konkurrenssituation och det gäller inkomster under kort tid. Då anser jag att Sverige i likhet med Danmark och Norge ska sänka skatterna för dessa fotbollsspelare."

Enligt Ohly ska vi tydligen uppmuntra människor att bli rika på en fotbollskarriär men inte på hårt arbete. Hur han får ihop detta med att han "ogillar girighet som drivkraft" går mig helt förbi, men av någon märklig anledning kommer Ohly alltid undan med sin inkonsekvens.

Maria Wetterstrand, avslutningsvis, påstår i sin DN-intervju att Miljöpartiet står för en liberal politik:

"Jag tror mycket på människors förmåga att själva ta ansvar om man ger dem ansvar."


Men detta rimmar väldigt illa med det faktum att Miljöparitet i flertalet frågor vill skära i människors frihet till förmån för statens fyrkantiga paketlösningar. Det räcker inte att säga att man är liberal. Man måste vara det också.

Kära vänsterbloggar. Jag har nu förklarat och försvarat det ni hade att anmärka på i Maud Olofssons DN-intervju. Jag har dessutom, till skillnad från er, sakpolitiskt pekat på brister i era partiledares respektive intervjuer. Det vore intressant att höra era synpunkter på dessa sakpolitiska inkonsekvenser, om ni har tid att resa er ur sandlådan?

tisdag 8 juni 2010

När kapitalismen möter miljön II

Bild: Andreas Bredskog

Man måste bara älska detta företag. Kolla gärna in den första bilden i denna lilla följetång, som jag hoppas kommer att fortsätta - under förutsättning att Bredan levererar dvs ;)

torsdag 3 juni 2010

Rör inte mitt googlande!


Gå med i den nystartade facebookgruppen "Hands off my google search" och stå upp för din rätt till personlig integritet.

The data retention directive is about to expand even further. Stop this before it is to late!

Med datalagringsdirektivet vill man nu göra det möjligt att lagra våra sökningar på internet. Stoppa förslaget nu, innan det blir verkligehet!


Join the movement.
-----
Se även HAX.

C och PP tar strid mot kommissionen om datalagringsdirektivet

Lena Ek (c) och Christian Engström (pp) ökar nu trycket på kommissionen i frågan om datalagringsdirektivet. I en gemensam fråga till kommissionen vill de bland annat ha svar på hur DLD står sig i förhållande till EKMR. Ett fantastiskt fin initiativ av Ek och Engström.

Frågan i sin helhet:




Skriftlig fråga (enligt artikel 117) till Kommissionen:

Datalagringsdirektivets förenlighet med grundläggande mänskliga
och medborgerliga fri- och rättigheter


I ett antal avgöranden från olika medlemsstaters författningsdomstolar och i den allmänna debatten har fråga uppkommit huruvida datalagringsdirektivet (2006/24/EG) överensstämmer med grundläggande mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter.

Det kan på goda grunder ifrågasättas om direktivet är förenligt med den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i synnerhet Artikel 8 om rätten till ett skyddat privatliv och skyddad korrespondens.

1. Anser kommissionen att medlemsstater är skyldiga att implementera direktiv som medlemsstaterna anser strider mot den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna?


2. Om en medlemsstats högsta domstol har begärt ett förhandsavgörande från EG-domstolen för att avgöra ett direktivs legitimitet, är då andra medlemsstater skyldiga att implementera samma direktiv innan EG-domstolens förhandsavgörande kommit?


3. Hur har Kommissionens integritetsprövning av datalagringsdirektivet genomförts?


4. Anser Kommissionen att datalagringsdirektivet är konformt med EKMR artikel 8?


Det ska bli högintressant att se hur kommissionen svarar på dessa frågor.

Läs det gemensamma pressmeddelandet hos Lena Ek och Christian Engström.
-----
HAX har också bloggat.
Tidigare i bloggen om DLD: 1, 2, 3
-----
Update kl 16:00 - DN har snappat upp nyheten, Annie har bloggat.

onsdag 2 juni 2010

Bananrepubliken EU

Jonas Pettersson skriver på europaportalen ett läsvärt inlägg om hur EU står sig globalt sett. Det är ingen direkt upplyftande läsning - Petterssons slutsats är att EU är på väg att bli en jättelik bananrepublik.

Men det finns ljusglimtar. Den svenska arbetslinjen är en sådan. Läs Petterssons inlägg om hur bananingen av EU kan förhindras.

Freda Google från Datalagringsdirektivet

Saxat från WD 29/2010



Det pågår en fajt om Datalagringsdirektivet. I Bryssel och i Stockholm finns det ett antal tappra själar som arbetar för att direktivet inte ska implementeras i Sverige. Det är en tuff fajt, trots att jag är övertygad om att vi har juridiken på vår sida. Förhoppningsvis får vi det också prövat snart.

Nu ser jag dock via Lena Ek och Annie Johansson att vi har fått ännu en fajt att utkämpa. Tydligen finns det ett antal parlamentariker som har lanserat en skriftlig förklaring, WD 29/2010, med det smått absurda arbetsnamnet "smile29". Förklaringen går ut på att DLD ska utvidgas till att omfatta även sökningar på sökmotorer. Som vanligt är det kampen mot barnpornografin som används som slagträ för att utvidga övervakningen på internet.

Till min stora besvikelse ser jag att parlamentariker från Kd, M och Fp har skrivit under förklaringen. Jag hoppas att det handlar om att de inte vet vad deklarationen innebär, eftersom otrevligheterna är gömda i detaljerna.

Givetvis är kampen mot barnpornografi viktig. Men den åtgärd som härigenom föreslås är varken ändamålsenlig eller i linje med proportionalitetsprincipen. Tror någon på allvar att majoriteten av de sjuka människor som vill kika på barnpornografi gör det via google-sökningar? Min uppfattning är detta i regel snarare sker via olika nätverk där bilder och filmer sprids via stängda p2p-nätverk. Men oavsett är detta ett skolexempel på oproportionerligt intrång i den personliga integriteten, och dessutom en ineffektiv och dyr metod att bekämpa spridningen av sådana bilder och filmer. Uppenbarligen finns det en stor grupp europaparlamentariker som inte tänker längre än vad näsan räcker, och det är ett riktigt stort problem.

Nu får vi se vart detta leder, men förhoppningsvis kan vi från vårt perspektiv genom detta nyväckta intresse för direktivet få utrymme för att upprepa våra krav på att DLD måste göras frivilligt. Det är en oerhört viktig fråga.
------

Update 3 juni: se Annie Johansson (c) och Alf Svensson (Kd) kommentera smile29 i rapport:

------
I media: Aftonbladet, Nyheter24, Europaportalen, DN, SvD
Andra bloggar på temat: Denna blogg 1, Denna blogg 2, Lena Ek, Annie Johansson 1, Annie Johansson 2, HAX 1, HAX 2, Christian Engström