onsdag 1 december 2010

Reformen av EU:s jordbrukspolitik: Konsten att svälja en elefant



Riksdagsledamöterna Fredrick Federley och Roger Tiefensee skrev häromdagen en dabattartikel på Brännpunkt med kontentan att Sverige måste vara smart i förhandlingarna kring EU:s jordbrukspolitik om vi ska lyckas nå någon framgång i de liberaliseringar som vi vill se. Jag kommenterade då artikeln med att jag i sak håller med, och det står jag också fast vid.

Det strategiskt kloka i att angripa Folkpartiet för att man är allt för radikal i synen på EU:s jordbrukspolitik kan däremot ifrågasättas. Risken är nämligen att man istället framstår som systemets försvarare och liberaliseringens motståndare - när det i själva verket är precis tvärt om. Dessutom ger man i onödan Folkpartiet oförtjänt liberal-credd. Dessvärre är det precis på detta sätt som Johan Ingerö uppfattar det hela (även om herr Ingerö enligt mitt förmenande står för kanske årets overstatement i sin avslutande slutsats).

På förekommen anledning förklarar därför idag Fredrick Federley vad som egentligen åsyftas i artikeln och förtydligar därtill hållningen i den gemenskapsövergripande jordbrukspolitiken. Gott så, men så här i efterhand hade man önskat att dessa delar också funnits med i den ursprungliga artikeln. Då hade missförståndet kunnat undvikas, och förhållningssättet möjligvis även vunnit gehör hos Ingerö.

Med det sagt upprepar jag min uppfattning att den strategi som herrarna Federley och Tiefensee framlägger är den enda riktiga, hur frustrerande det än må vara. För när det kommer till att svälja en elefant finns det bara ett beprövat sätt som fungerar: En tugga i taget.

----
Andra som bloggat:
Lena Ek, Johan Hedin

2 kommentarer:

  1. Ditt försök att länka till Lena Ek är inget att skriva hem om direkt...

    ;-)

    SvaraRadera
  2. Haha, tack för korrläsningen Lake :p

    Nu ska det vara fixat.

    SvaraRadera