måndag 3 maj 2010

Säpos okunnighet borde sakna betydelse

Metros papperstidning har idag på sida två en halvsida om den nedlagda förundersökningen mot sex stycken Säpo-chefer. Det var för drygt ett år sedan som säkerhets- och integritetsskyddsnämnden upptäckte att material som enligt åklagarbeslut skulle förstöras fortfarande fanns sparat.

Det mest bestickande i sammanhanget är den bakomliggande anledningen, vilken enligt ett citat i Metro från förundersökningsledaren består i att: "Befattningshavar[na] har saknat utbildning i hemliga tvångmedel.".

För oss vanliga dödliga kan man inte undgå ansvar i brottmål genom att åberopa rättsvillfarelse - det vill säga att man inte visste om att det man gjorde var olagligt. För Säpo-cheferna verkar dock kraven ställas ännu lägre: Har man inte utbildats i frågan är man ansvarslös.

Metros Stefan Wahlberg sammanfattar i papperstidningen den rättsliga parodin i denna historia genom att citera George Orwells roman 1984:

"I romanen beskriv[s] paradoxala förutsättningar för ett storebrorssamhälle. En av dessa lyder "Okunnighet är styrka". Sällan har denna slogan passat bättre än när höga chefer inom Säpo slipper åtal på grund av okunnighet."



Givet att polisen, Säpo mfl behöver använda sig av ett visst mått av hemliga tvångmedel för att kunna bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt i syfte att motverka grova brott och skydda den breda allmänheten, så måste de lagar som omgärdar denna verksamhet följas. Annars tappar myndigheternas verksamhet sin legitimitet.

Letar man riktigt noga finns det emellertid en liten, liten ljusglimt i denna historia. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har uppenbarligen gjort sitt jobb och påtalat brister i Säpos verksamhet. Integritetsskyddslagarna och granskningen av myndigheter förefaller därmed fungera, även om det hjälper föga när de som har ansvaret för den efterföljande rättsvårdande processen förefaller ge prov på mycket märkliga tillämpningar av ramverket.

Säpos okunnighet om regelverket för deras verksamhet borde vara en irrelevant faktor i sammanhanget. Saken borde därmed vara biff. Om nu dessa chefer inte var tillbörligt utbildade borde det rimligtvis leda till slutsatsen att den som har ett övergripande ansvar för verksamheten har brustit i sitt ansvar. Det är därför man har en ansvarskedja och det är därför chefsbefattningar följer med ett fetare lönekuvert.

I slutändan kokar det ned till att någon måste vara ansvarig - rättsvillfarelse är aldrig en fristående giltig grund för ansvarsfrihet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar